Transporthandlingar inom järnvägstransport


Vid transport av gods med allmän järnvägstrafik som sker inom landet är avsändaren av godset skyldig att upprätta en transporthandling om järnvägen kräver en sådan. Detsamma gäller för järnvägen om avsändaren kräver att järnvägen upprättar en transporthandling. Om både avsändaren och järnvägen kommer överens om att en transporthandling inte ska användas har ingen av parterna någon skyldighet att upprätta någon sådan handling.

Det är upp till parterna att gemensamt bestämma hur transporthandlingen ska vara utformad och vad den ska innehålla för information. Om någon av parterna däremot kräver att en fraktsedel ska upprättas så ska en sådan transporthandling användas. En transporthandling som benämns fraktsedel ska vara utformad på ett speciellt sätt och ska innehålla viss given information.

En fraktsedel ska innehålla minst två blad där den ena är ett avsändarblad och det andra ett mottagarblad. Om järnvägen begär det ska fler än två blad upprättas. När godset har kommit till järnvägen för transport ska järnvägen stämpla eller på något annat sätt markera att godset har mottagits både på avsändarbladet och på mottagarbladet. På handlingarna ska det också anges vilken dag järnvägen mottog godset för transport. Avsändarbladet ska så snart som möjligt därefter återlämnas till avsändaren. Det andra bladet, mottagarbladet, behåller järnvägen för att därefter överlämna det till mottagaren vid transportens ankomst.

I ett fraktsedelblad skall det finnas information om:

• Namnet på avsändaren och dennes adress,
• Vilken station godset kommer att levereras till,
• Namnet på mottagaren och dennes adress,
• Information och beskrivning av godset,
• Om det är farligt gods som transporteras, dess tekniska benämning och hur det ska hanteras.

Om avsändaren lägger till andra uppgifter i fraktsedeln än de som angivits ovan är inte denna ytterligare information tillämplig gentemot järnvägen. Järnvägen kan alltså inte stå till svars för denna information. Däremot har uppgifterna verkan mot järnvägen om denna har tillåtit att de ytterligare uppgifterna får föras in i fraktsedeln. Avsändaren är däremot skyldig att lämna ytterligare uppgifter i fraktsedeln om järnvägen begär det. Det är endast uppgifter som järnvägen offentligt har meddelat att den kan komma att kräva som avsändaren behöver lämna ytterligare uppgifter om. Om avsändaren har lämnat oriktiga, otydliga eller ofullständiga uppgifter i fraktsedeln och detta leder till kostnader och skador för järnvägen är avsändaren skyldig att ersätta detta.

Järnvägen ska kontrollera godset när denna tar emot det för transport och försäkra sig om att uppgifterna i fraktsedeln stämmer överens med godset. Detta omfattar antalet kollin eller uppgifter som avser identifiering av kollin. Järnvägen behöver däremot inte utföra denna kontroll om det är avsändaren själv som lastar godset på tåget eller om det föreligger omständigheter som gör att det finns godtagbara skäl att järnvägen inte behöver göra en kontroll. Om järnvägen inte utför en kontroll ska järnvägen lämna uppgifter om detta i fraktsedeln, om det inte står klart i den att avsändaren har lastat godset. Om järnvägen gjort en kontroll och funnit att uppgifterna är oriktiga ska information om detta lämnas på fraktsedeln. Järnvägen ska också lämna anmärkningar i fraktsedeln om denna vid kontrollen av godset funnit att godset eller förpackningen är i dåligt skick.

Det ska påpekas att uppgifter i fraktsedeln som bekräftats av järnvägen alltid anses vara gällande mot den. Har järnvägen exempelvis godkänt antal kollin och det därefter visas att kollin saknas ligger detta järnvägen till last. Det samma gäller vid järnvägens kontroll av godset. Har inte järnvägen gjort anmärkning på att godset eller förpackningen var i dåligt skick, anses det ha varit i gott skick när järnvägen tog emot godset. Det är dock skador som kan bedömas vid en yttre besiktning som kan ligga järnvägen till last.

Bläddra bland juridiska artiklar