Stiftelsens bokföring och revision


En stiftelse bildas genom att egendom, genom ett förordnande, avskiljs för att förvaltas självständigt och med ett bestämt ändamål. Det är möjligt för såväl fysiska som juridiska personer att vara stiftare. Stiftelsen måste ha ett namn och namnet måste innehålla ordet ”stiftelse”.

Vissa stiftelser är bokföringsskyldiga och kan behöva avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning eller ett årsbokslut. Andra stiftelser har inte det kravet, utan behöver bara föra fortlöpande räkning över in- och utbetalningar. Om bokföringsskyldigheten upphör ska detta meddelas till tillsynsmyndigheten. I regel är det länsstyrelsen i det län där styrelsen eller förvaltaren har sitt säte som är tillsynsmyndighet. Den länsstyrelse som är tillsynsmyndighet är också registreringsmyndighet.

De stiftelser som generellt är bokföringsskyldiga är sådana som har tillgångar till ett värde som överstiger en och en halv miljon kronor. Tidpunkten för värderingen är tidpunkten då stiftelsen bildas eller från och med det ingångna kalenderår då stiftelsen hade tillgångar överskridande en och en halv miljon kronor. Värdet av andra tillgångar än kontanter görs med utgångspunkt i vad tillgångarna skulle inbringa vid en försäljning under normala förhållanden. Fastigheter och byggnader tas dock normalt upp till taxeringsvärdet. Stiftelser är tvungna att upprätta årsbokslut om de är bokföringsskyldiga av annan anledning än att de endast överskrider gränsbeloppet. För sådana stiftelser som är bokföringsskyldiga, men inte behöver upprätta årsredovisning, kan istället ett årsbokslut bli aktuellt. Årsbokslut ska exempelvis upprättas av en stiftelse som har nettoomsättning som inte överstiger tre miljoner kronor om året. Vad årsbokslutet ska innehålla framgår av årsredovisningslagen.

Stiftelser kan vara redovisningsskyldiga även om de inte har tillgångar som överstiger gränsbeloppet. Exempel på sådan stiftelse är den som bedriver näringsverksamhet, är insamlingsstiftelse, kollektivavtalsstiftelse, stiftelse bildat av stat, kommun eller landsting eller en pensionsstiftelse. Stiftelser som har en bestämd fysisk person som destinatär, d.v.s. mottagare, är i regel inte redovisningsskyldiga. Denna regel gäller bara om stiftelsen har namngivna destinatärer. Tillhörighet till en viss familj eller position på ett visst företag anses inte tillräckligt bestämt för att redovisningsskyldigheten ska bortfalla.

Stiftelser som inte är bokföringsskyldiga ska fortlöpande föra räkning över in- och utbetalningar. Det ska enligt lag finnas verifikationer på transaktionerna. Om stiftelsens tillgångar delvis förvaltas tillsammans med annan stiftelse är det acceptabelt att de för gemensam räkenskap över de tillgångarna. Varje år ska räkenskaperna sammanställas och av sammanställningen ska framgå förändringen av tillgångar och skulder från början till slutet av året. Bokföring och sammanställning över räkenskaperna sparas i sju år och förvaras lättåtkomligt i Sverige. Tillsynsmyndigheten har möjlighet att begära kopior på dokumentationen.

Varje stiftelse ska ha minst en revisor, med undantag för sådana som har en bestämd fysisk person som mottagare. Revisorn utses antingen genom stiftelseförordnandet eller, i normalfallet, av stiftelsens förvaltning. Om förvaltaren är ett aktiebolag är det bolagsstämman som väljer revisor och är förvaltaren en ideell förening är det årsstämman som fattar beslutet. Det är även förvaltarens uppgift att avskilja revisorn från dennes uppdrag. Om stiftelsen är skyldig att upprätta årsredovisning måste minst en av revisorerna vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. Denna bestämmelse är tvingande och gäller alltså även i det fall annat anges i exempelvis stiftelseförordningen. Även om stiftelser som inte är tvungna att upprätta årsbokslut måste följa samma regel under vissa omständigheter. Sådan omständighet kan vara att stiftelsen har en balansomslutning om mer än 40 miljoner kronor eller en nettoomsättning om mer än 80 miljoner kronor. Till nettoomsättningen räknas även gåvor. Den som är belagd med näringsförbud eller i konkurs får inte ensam verka som revisor i en stiftelse. Stiftelsens förvaltare eller stiftare får inte heller vara revisor. Revisorn kan utses på viss tid eller tillsvidare.

Bläddra bland juridiska artiklar