Sekretess för patientjournal


Sekretessen inom hälso- och sjukvården

Offentlighetsprincipen är en grundlagsstadgad princip som ger vem som helst möjlighet att ta del av handlingar, under förutsättning att de är allmänna handlingar och inte underkastade sekretess. Vilka uppgifter som skyddas av sekretess varierar beroende på vilket område i samhället som det är fråga om och vem som vill ha informationen. I hälso- och sjukvården är sekretessintresset generellt mycket starkt med hänsyn till skyddet för enskilda personers ekonomiska eller personliga förhållanden. Den enskilt drivna hälso- och sjukvården (“den privata vården”) är underkastade speciella regler, men innehållet är i stort sett detsamma som för offentliga vårdgivare.

I dagligt tal brukar de höga sekretesskraven sammanfattas med orden “tystnadsplikt råder i vården”. Det är viktigt att konstatera att tystnadsplikten gäller avseende sekretessbelagda uppgifter oavsett om man kommer över dessa i egenskap av läkare, frivilligarbetare, anhörig, administrativ personal på sjukhuset eller på något annat sätt. Att lämna ut uppgifter i strid mot sekretess betecknas som brott mot tystnadsplikt

Sekretessreglerna gäller handlingar som upprättats eller inkommit till myndigheten, i praktiken läkaren eller sjukhuset. Patientjournaler, läkarintyg och brevväxling mellan en patient och dennes läkare om dennes behandling är exempel på sådana handlingar. Om man vill ta del av uppgifter i dessa dokument vänder man sig till sjukhuset och begär detta, varpå en sekretessbedömning görs i det aktuella fallet. Uppgifter får lämnas ut endast om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Patientens rätt att ta del av sin journal

Intresset att upprätthålla sekretessen är självklart av mindre betydelse om det är patienten själv som t.ex. vill läsa sin patientjournal för att se vilka uppgifter som finns registrerade. Sekretessen gäller med andra ord i de flesta fall inte mot patienten själv, och patienten kan dessutom godkänna att informationen lämnas ut till andra (t.ex. anhöriga eller försäkringskassan). Rätten för patienten själv att ta del av uppgifter är mycket stark men inte absolut, utan det finns sällsynta fall då myndigheten enligt lag har rätt att vägra utlämning.

Anhörigas rätt att läsa patientens journal

Vem som klassas som anhörig är inte hugget i sten men som anhörig räknas åtminstone föräldrar, makar/sambor, barn och syskon. För att anhöriga skall få ta del av information krävs:
• att patienten själv godkänt detta, eller
• att patienten är förhindrad att lämna samtycke (t.ex. på grund av medvetslöshet eller annars onåbar) och uppgifterna kan lämnas ut utan att den enskilde lider men.

Utgångpunkten är dock att patientens vilja skall respekteras och att man i vart fall inte skall lämna ut uppgifter om patienten tidigare motsatt sig detta. Särskilda problem uppkommer när det är fråga om barn som motsätter sig att till exempel föräldrarna underrättas om vården. Vanligtvis bestämmer vårdnadshavaren i dessa frågor, men ju äldre barnet är desto större möjlighet finns att ta hänsyn till barnets ståndpunkt. När barnet blivit tonåring är utgångspunkten att barnets vilja skall respekteras, men det är fortfarande fråga om en bedömning i varje enskilt fall.

Andra myndigheters rätt att ta del av uppgifter

Det finns flera situationer då det finns en direkt skyldighet för sjukhuset att lämna ut uppgifter till berörda myndigheter. Exempelvis skall socialnämnden underrättas om misstanke finns om att ett barn utsätts för våld eller annars far illa. Detsamma gäller om polisen eftersöker den enskilde eller om försäkringskassan behöver uppgifter för handläggning av till exempel ärenden om sjukpenning och sjukpension.

Vad händer om man inte tillåts ta del av sin journal?

Om man ansöker om att få ut en allmän handling men nekas så får man ett skriftligt beslut med en besvärshänvisning, som berättar hur man går till väga om man vill överklaga beslutet.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar