Vad kan man göra som patient eller anhörig om man är missnöjd med den vård man fått? Om en patient t.ex. drabbats av en skada till följd av vård (så kallad vårdskada), så ska vårdgivaren informera patienten eller en anhörig om detta och om vilka möjligheter som finns att påkalla ansvar. Den senaste utvecklingen på området innebär dock att rollen som utkrävare av ansvar allt mer förflyttas från patienten till sjukvården själv, genom att sjukvården är skyldig att arbeta aktivt med patientsäkerhet och vid brister själv anmäla dessa till Socialstyrelsen. För den enskilde patienten finns dock alltid möjligheter att påtala missförhållanden genom att:
Vända sig direkt till ansvarig läkare
Vända sig till patientnämnd
Anmäla klagomål till Socialstyrelsen
Begära ersättning för vårdskadan
Polisanmäla vid misstanke om brott.
Patientnämnderna
Om man som patient eller anhörig har synpunkter, frågor eller klagomål på den bedrivna vården är det en bra utgångspunkt att vända sig till patientnämnden för att få råd och vägledning. Patientnämnder finns i varje landsting och syftar till att främja kontakten mellan patienter och hälso- och sjukvården. Nämnden består av förtroendevalda politiker och är fristående från hälso- och sjukvården, och både nämndens ledamöter och anställda tjänstemän har tystnadsplikt. Nämnden hanterar inga disciplinärenden utan hjälper istället den enskilde att få information om till vilken myndighet man ska vända sig, ger förslag på lösningar och för en dialog med den aktuella vårdgivaren.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen utövar tillsyn över hälso- och sjukvården och dit kan patienter vända sig för att framföra klagomål på vården i sig eller på personalens agerande, båda legitimerad och icke-legitimerad personal. På detta sätt kan fel i hälso- och sjukvårdssystemet utredas och förebyggas på ett övergripande plan. Socialstyrelsen kan rikta kritik mot såväl landsting, vårdgivare som personal.
Frågor om personligt ansvar hänvisade Socialstyrelsen tidigare till Hälso- och Sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och, om det fanns misstanke om brott, även till polisen. Sedan 1 jan 2011 har Socialstyrelsen dock helt tagit över nämndens prövning av patientklagomål. I och med förändringen räcker det att patienten anmäler en viss händelse, utan att precisera vem som är ansvarig och vari felet består. Socialstyrelsen ska utreda händelsen grundligt och utredningen syftar även till att förebygga risker för att liknande händelser inträffar i framtiden. Påföljder för legitimerad personal består i första hand av återkallande av legitimation, utfärdande av prövotid och begränsning i rätten att skriva ut recept (förskrivningsrätt).
Rätt till ekonomisk kompensation
Patientens möjligheter att få ekonomisk kompensation för skador i samband med hälso- och sjukvård bedömdes tidigare som en fråga om skadestånd, men idag har sjukvården övergått till ett system med särskild patientförsäkring. Patientförsäkringen ska tecknas av alla vårdgivare och täcka kostnader som patienter har på grund av skadan, d.v.s. främst sveda och värk, inkomstbortfall, funktionsnedsättning och merkostnader på grund av vården. Skador som orsakats av läkemedel omfattas dock inte av patientförsäkringssystemet, utan bedöms enligt egna regler.
Eftersom det i grunden rör sig om en försäkring behöver man inte fastställa att en specifik person är ansvarig, istället gör man en bedömning av om skadan hade kunnat undvikas om behandlingen utförts av en specialist på området. Patienter som vill utfå ersättning ska anmäla sådana anspråk till Patientförsäkringen LÖF inom viss tid. Om Patientförsäkringen nekar ersättning kan man begära ett rådgivande yttrande från Patientskadenämnden, som är ett rådgivande organ till försäkringsbolagen. Ett sådant yttrande kan sedan beaktas vid en omprövning från försäkringsbolagets sida, men yttrandet i sig är inte bindande. Om beslutet fortfarande är nekande kvarstår den ovan nämnda möjligheten att väcka talan om skadestånd vid tingsrätten mot de som bär det juridiska ansvaret för de fel som begåtts.