Detaljplaner upprättas av våra svenska kommuner och används vid utformning av bebyggelser inom områden såsom mindre stadsdelar, men även enstaka fastigheter. Därutöver fyller detaljplanerna andra viktiga funktioner, eftersom de reglerar mark- samt vattenanvändningen inom en kommun. Detaljplanen anger bland annat vad som får byggas, byggnadshöjder, utformningen av byggnader, hur nära tomtgränsen man får bygga med mera. I detaljplanen anges även den så kallade byggrätten. Byggrätten är den maximala mängd bebyggande som tillåts inom ett visst detaljplanelagt område. Det kan dels röra sig om antalet byggnader dels antalet våningsplan inom en byggnad, men även byggnadsarean.
Detaljplanen styr även möjligheten för att få bygglov. Beroende på kommunens detaljplanering avgörs huruvida avvikelser får göras från densamma eller ej. Detaljplanen är på så sätt det vägledande dokumentet och är juridiskt bindande vid efterföljande beslut om bygglov och fastighetsbildning.
Planprocessen hur går det till?
I planprocessen prövar kommunen om ett förslag till ändrad markanvändning är lämpligt. I prövningen skall enskilda intressen vägas mot allmänna intressen och ett samråd med myndigheter, sakägare samt eventuella intresseorganisationer skall anordnas, så kallat programsamråd. Samrådet syftar till att intressenterna skall få möjlighet att lämna sina åsikter över förslaget. Efter att intressenter lämnat synpunkter redovisas dessa i en samrådsredogörelse och därefter sker eventuellt en utställning.
Planprocessen kan antingen genomföras genom ett så kallat enkelt planförfarande eller genom ett så kallat normalt planförfarande. Skillnaden är framförallt att ett enkelt planförfarande varken förutsätter något program (ett dokument där utgångspunkter, förutsättningar, inriktning samt mål för planen anges) eller någon offentlig utställning.
Överklagande av detaljplan
Länsstyrelsen är den myndighet som överprövar och har möjlighet att upphäva en detaljplan som kommunen har antagit. Den enskilda fastighetsägaren kan således överklaga kommunens beslut om ändrad alternativt ny detaljplan till länsstyrelsen. Även länsstyrelsens beslut kan överklagas i dessa fall skall det göras till regeringen.
När behövs detaljplan?
När behövs då en detaljplan? Det finns reglerat i lag när detaljplan skall upprättas innan bygglov får ges, men kommunen avgör när och var den skall göras. Vanligast är att detaljplaner upprättas när kommunen planerar en exploatering av en ny bebyggelse eller nya anläggningar. På samma sätt behövs en detaljplan, alternativt en detaljplaneändring, när redan befintlig bebyggelse skall förändras. Såsom exempel kan nämnas ny enstaka byggnad som får betydande inverkan på omgivningen. På detaljplanen skall framgå vilken markyta som avses för exempelvis bostäder eller handel, men även vissa egenskaper såsom våningshöjden högst tre våningar.