En registrering av ett mönster kan ske ifall mönstret uppfyller vissa förutsättningar. Först och främst krävs att mönstret är nytt i den bemärkelsen att det inte redan finns några identiska mönster som har offentliggjorts innan registreringsansökan har lämnats in eller ifall någon har anfört prioritering. Med prioritering menar man att vid ansökan kan hävda att en bedömning ska göras utifrån första dagen som ansökan gjorts. Prioritering kan hävdas inom 6 månader från dess att ansökan har lämnats in. Detta innebär även av prioriteringsdatumet även gäller för de länder som är anslutna i Pariskonventionen för skydd för den industriella äganderätten eller genom Avtalet om upprättande om Världshandelsorganisationen. I realiteten innebär detta att man åberopar sitt datum för när man ansökte registreringen, även om man ansöker om registrering i någon av de andra anslutna länderna. Man gör då en nyhetsbedömning utifrån prioriteringsdatumet.
Bedömning av om ett mönster ska anses vara identiskt innebär inte att mönstren måste vara precis lika i alla små detaljer. Är det mindre oväsentliga detaljer som skiljer har man fastställt att det ändå kan utgöra ett identiskt mönster.
Ett mönster är offentliggjort om: det offentliggjorts i och med registreringen eller på annat vis uppvisats, om det har använts i en affärsverksamhet eller blivit känt genom något annat sätt.
Ett mönster kan inte sägas vara offentliggjort om: ifall mönsterskaparen har sin verksamhet inom Europeiska Unionen och troligen inte har kunnat veta att prioritering har åberopats dagen innan ansökan om mönsterskydd lämnats in. Ifall ett mönster har setts av tredje man under sekretessbestämmelser kan det heller inte anses vara offentliggjort. Dessutom kan inte ett mönster anses ha blivit allmänt tillgängligt om mönsterregistreringen på något sätt förhindras eftersom mönstret har gjorts offentligt inom 12 månader innan ansökan lämnats in eller innan prioritetsdagen. Det kallas nyhetsfrist eller grace period som gäller på de insatser som mönsterskaparen eller tredje man har angett eller andra åtgärder som vidtagits. Det kan även röra sig om missbruk som inriktat sig på mönsterrättsinnehavaren.
Tidsfristen är till för att mönsterrättsinnehavaren ska kunna till exempel testa om produkten kan fungera på marknaden innan man registrerar mönstret. Däremot är det viktigt att man är medveten om att detta undantag inte är tillgängligt i alla länder, så man bör vara medveten om att ett offentliggörande av mönstret kan göra att registreringen inte kan göras i vissa länder. Sedan är även risken större att någon kopierar mönstret och använder det innan registreringsansökan har lämnats in. Detta är att betrakta som ett hinder för registreringen. Med andra ord kan det vara ganska riskabelt att använda mönstret innan registrering har gjorts, men det är en avvägning företaget får göra.
För att en registrering av ett mönster ska kunna göras krävs det även att mönstret ska vara särpräglat. Kravet innebär att man får gör en bedömning av helhetsintrycket av mönstret från en kunnig användare synvinkel huruvida mönstret skiljer sig från andra mönster. Man tittar även på hur lätt man kunnat bearbeta mönstret. Det innebär att man tittar på hur stor frihet mönsterskaparen har haft vid skapandet ifall mönstret har begränsats till ett användningsändamål. Till exempel kan nämnas att om mönsterregistreraren har skapat en sax måste den ändå kunna används för att klippa saker vilket innebär att den inte kan utformas hur som helst. Mindre detaljer utgör inte en särprägling. Däremot gäller att om man inte kan bearbeta mönstret i någon större utsträckning kan man gå in mer på detaljerna.
Det sista kravet man inför registreringen tittar på är om mönstret är ett resultat av kreativt arbete. Med detta menas att mönstret inte bara ska bestå av vanliga former som exempelvis klot och kvadrater eftersom dessa är av så pass vanlig och banal natur.
Är alla kraven uppfyllda så registrerar man mönstret.