Det finns inget krav på att en avtalspart själv måste närvara vid förhandlingar och avtalsslut och det är inte ovanligt att en part som vill få till stånd ett avtal använder någon annan för att representera denne. Man kan tänka sig flera situationer där en avtalspart företräds av en tredje part, till exempel när en båtspekulant skickar en god vän för att genomföra köpet eller när en affärsinnehavare låter den anställda sköta om affären. Notera att det inte handlar om att bara överföra ett meddelande, utan ett förhållande som innefattar en rätt för företrädaren att verkligen representera huvudmannen. Denna artikel kommer att behandla den grundläggande avtalsrättsliga regleringen av sådana förhållanden och gå igenom vad som gäller mellan de olika aktörerna huvudmannen, mellanmannen och den andra avtalsparten, d.v.s. motparten.
Relationen mellan huvudmannen och hans företrädare, mellanmannen, är ett avtalsförhållande som kan regleras på olika sätt, men i kärnan av förhållandet ligger det faktum att företrädaren har givits en fullmakt att rättshandla för huvudmannens räkning. Mellanmannen är med andra ord behörig att binda huvudmannen mot en tredje man. Det är förstås av vikt för motparten att kunna förlita sig på att det avtal han ingår blir bindande, vilket också är en delförklaring till frågorna om god tro som senare skall diskuteras.
Ett ställföreträdarskap kan struktureras på flera olika sätt och reglerna varierar beroende på vilket man väljer. Om huvudmannen väljer att upprätta en skriftlig fullmakt med vissa instruktioner, som mellanmannen kan uppvisa för motparten, kommer denna att sätta de yttre ramarna för vad han får göra. Man säger att innehållet i denna avgränsar hans behörighet. Skulle mellanmannen gå utanför vad som står i den skriftliga fullmakten blir avtalet inte gällande mot huvudmannen. Det kan förstås också uppstå situationer där huvudmannen har givit sin mellanman vissa särskilda instruktioner, som inte finns med i den skriftliga fullmakten. Sådana instruktioner sätter ramarna för mellanmannens befogenhet. Ett vanligt exempel på när det blir aktuellt att ge sådana förhållningsorder är när huvudmannen vid ett köp inte vill avslöja för motparten hur mycket han är villig att betala för objektet. Skulle mellanmannen överskrida sin befogenhet, genom att exempelvis gå utöver det pristak huvudmannen har satt, blir dock rättshandlingen ändå gällande mot motparten, under förutsättning att denne är i god tro. Med detta menas att motparten inte hade eller borde ha haft vetskap om att mellanmannen gick utanför fullmaktens befogenhet. Huvudmannen kan då kräva skadestånd av sin mellanman.
Två ytterligare fullmakter är värda att nämnas. Det kan hända att en person har behörighet genom sin ställning. En person som jobbar i en affär anses ha en sådan, utan att det föreligger ett skriftligt dokument. Denna sorts fullmakt kallas, föga förvånande, för ställningsfullmakt. En ytterligare situation som kan uppstå är den när mellanmannen inte har givits en skriftlig fullmakt, utan endast har givits muntliga instruktioner, alltså både behörighet och befogenhet i ett. Detta brukar kallas för en osjälvständig fullmakt. En motpart som handlar med en sådan mellanman gör det på egen risk. Skulle huvudmannen inte kännas vid vad som förekommit spelar det alltså ingen roll om motparten varit i god eller ond tro.
En huvudman som har utgivit en skriftlig fullmakt kan förstås återkalla fullmakten. Det finns ett flertal regler som behandlar detta, men då det sällan skapar några vanskligheter i det vardagliga livet skall det här bara behandlas kort. Vanligtvis görs det genom ett meddelande till tredje man, men för en medarbetare på en arbetsplats gäller förstås att ställningsfullmakten återkallas genom att personen inte längre får arbeta kvar.
Sammanfattningsvis kan konstateras att reglerna om fullmakter ställer höga krav på att man som huvudman litar på den som rättshandlar å ens vägnar och att man, om man handlar med en ställföreträdare, i den mån det är möjligt bör kräva att se en skriftlig fullmakt. Åtminstone om affären gäller större belopp.