Enligt huvudregeln är barnets föräldrar även dess vårdnadshavare. Föräldrarna har vårdnaden om sitt barn antingen till dess att barnet fyllt 18 år eller, om barnet gifter sig innan det fyllt 18 år, tills att barnet gift sig. Föräldrarna får vårdnaden om sitt barn då barnet föds, förutsatt att föräldrarna vid barnets födelse är gifta. Det krävs alltså inget särskilt förfarande för att vårdnaden i sådana fall ska tillfalla båda föräldrarna. Är föräldrarna ogifta då barnet föds får barnets mamma ensam vårdnad. Pappan till barnet får då vårdnad om barnet om föräldrarna gifter sig eller om föräldrarna gemensamt begär att en domstol ska besluta att föräldrarna ska ha gemensam vårdnad (förutsatt att pappan inte är olämplig som vårdnadshavare). Är barnet folkbokfört i Sverige så kan föräldrarna i vissa fall få gemensam vårdnad om barnet genom registrering hos Skatteverket. I de fall då föräldrarna kan registrera att de vill ha gemensam vårdnad uppstår den gemensamma vårdnaden redan i och med själva registreringen hos Skatteverket.
Om föräldrarna har gemensam vårdnad och sedan skiljer sig från varandra är huvudregeln att föräldrarna även i fortsättningen har gemensam vårdnad om barnet. Om föräldrarna inte begär något särskilt avseende vårdnaden kommer den alltså i fortsättningen att vara gemensam. I de fall då föräldrarna även efter en skilsmässa ska fortsätta att ha gemensam vårdnad ska domstolen i domen om äktenskapsskillnad särskilt skriva att vårdnaden ska vara gemensam.
I samband med skilsmässa brukar föräldrarna dock oftast ange om de vill ha fortsatt gemensam vårdnad eller om någon av dem vill ha ensam vårdnad om barnet (eller barnen) efter skilsmässan. Här finns det några olika varianter på hur föräldrarna kan tänkas vilja göra med vårdnaden:
1. Båda föräldrarna kan ange att de även i fortsättningen vill ha gemensam vårdnad.
2. Den ena föräldern kan yrka på ensam vårdnad, men som andrahandsalternativ kan föräldern gå med på gemensam vårdnad. Den andra föräldern vill ha gemensam vårdnad även fortsättningsvis.
3. Den ena föräldern vill ha ensam vårdnad och kan inte tänka sig att ha gemensam vårdnad i fortsättningen. Den andra föräldern vill fortfarande ha gemensam vårdnad.
4. Båda föräldrarna vill ha ensam vårdnad, men båda kan tänka sig att gå med på gemensam vårdnad som andrahandsalternativ.
5. Båda föräldrarna vill ha ensam vårdnad och ingen av dem kan tänka sig att ha gemensam vårdnad i fortsättningen.
Låt oss nu gå igenom dessa fem fall. I fall nummer ett, då båda föräldrarna även i fortsättningen vill ha gemensam vårdnad, är domstolens jobb ganska enkelt. Domstolen ska då besluta att vårdnaden även efter skilsmässan ska vara gemensam om detta inte uppenbart strider mot barnets bästa. Barnets bästa ska, som i övrigt i svensk rätt som rör barn, ges en avgörande betydelse vid frågor om vårdnaden efter det att föräldrarna skilt sig.
I fall nummer två, tre och fyra kan domstolen antingen fatta beslut om gemensam eller om ensam vårdnad. Eftersom båda föräldrarna i alla tre fall i någon utsträckning är öppna för alternativet att även fortsättningsvis ha gemensam vårdnad om barnet/barnen har domstolen möjlighet att besluta om gemensam vårdnad. Gemensam vårdnad anses ofta vara det bästa för barnet om föräldrarna inte har allt för stora samarbetssvårigheter, eftersom det underlättar för barnet att ha kontakt med båda sina föräldrar och därmed (oftast) ligger i linje med barnets bästa. Om domstolen kommer fram till att gemensam vårdnad inte är det bästa för barnet måste domstolen avgöra vilken av föräldrarna som är lämpligast som vårdnadshavare och besluta att den föräldern ska ha ensam vårdnad.
I det femte och sista fallet, då båda föräldrarna motsätter sig att ha gemensam vårdnad efter skilsmässan, får domstolen inte besluta om gemensam vårdnad. Domstolen måste i dessa fall alltså avgöra vilken av föräldrarna som är lämpligast att ha vårdnaden om barnet/barnen. Innan domstolen beslutar att den ena föräldern ska få ensam vårdnad måste domstolen dock vara helt säker på att föräldrarna verkligen inte kan tänka sig att ha gemensam vårdnad. Även om föräldrarna från början motsätter sig en gemensam vårdnad kan samarbetssamtal göra att de kan tänka sig att ha gemensam vårdnad om barnet/barnen. Då föräldrarna efter sådana samarbetsavtal kommer fram till att de kan tänka sig en gemensam vårdnad i framtiden får domstolen besluta att vårdnaden ska fortsätta att vara gemensam.
Det finns även en möjlighet för föräldrarna att träffa avtal om ifall vårdnaden ska vara gemensam eller ensam. Ett sådant avtal ska vara skriftligt och godkännas av kommunens socialnämnd. Socialnämnden ska, då föräldrarna avtalat om gemensam vårdnad, godkänna ett sådant avtal under förutsättning att det inte uppenbart är oförenligt med barnets bästa. Om föräldrarna haft gemensam vårdnad och avtalar om att vårdnaden ska tillfalla bara den ena föräldern ska socialnämnden, precis som en domstol, ta ställning till om det är förenligt med barnets bästa innan nämnden godkänner avtalet.