För att tillförsäkra ett bra vägnät och goda kommunikationer måste nya vägar byggas kontinuerligt. Det är staten och kommunerna som har ansvar för att tillgodose allmänhetens behov av vägar. Dock är inte all mark statligt ägd och ibland kan en väg som går över privat mark behövas. Därför kan viss mark komma att tas i anspråk för att tillgodose behovet av vägar. När staten eller kommunen tar privat mark i anspråk för att bygga väg blir det allmänna inte ägare till marken. Istället uppkommer så kallad vägrätt. Vägrätt är en slags nyttjanderätt som gäller på obegränsad tid och som på grund av sitt starka skydd inte skiljer sig mycket från äganderätt. Vägrätt kan vidare uppkomma på tre olika sätt. För det första kan vägrätt uppkomma genom att marken, med stöd av en upprättad arbetsplan, tas i anspråk. För det andra kan vägrätten uppkomma genom att marken övertas på grund av ett beslut om en enskild vägs ändrande till allmän. För det tredje kan vägrätt uppkomma med stöd av en upprättad arbetsplan och med godkännande av fastighetsägaren och andra nyttjanderättshavare.
Arbetsplanen
Om någon planerar att bygga en väg skall först en förstudie genomföras. Däri skall klargöras förutsättningarna för den fortsatta planeringen. Vidare krävs att en så kallad arbetsplan upprättas innan vägen börjar byggas. I arbetsplanen skall vidare anges vilken mark eller utrymme som behöver tas i anspråk för vägbygget. Vidare skall planen innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och andra upplysningar som behövs för att genomföra projektet. Vidare skall vid utarbetande av planen samråd ske med fastighetsägare som berörs, myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse i saken. Samrådet skall avse både vägens sträckning och utarbetande av förslaget i övrigt. Vidare skall arbetsplanen hållas tillgänglig för granskning. Då kan allmänheten få en chans att komma med synpunkter. Sedermera skall vägplanen fastställas av Trafikverket efter samråd med Länsstyrelsen. För det fall Trafikverket och Länsstyrelsen har olika åsikter om arbetsplanen kan frågan hänskjutas till regeringen för bestämmande. Bygget av vägen får dessutom inte påbörjas förrän planen har upprättats och i regel krävs även att planen har fastställs. Vidare gäller att när vägen börjar byggas godtas endast en obetydlig avvikelse från arbetsplanen.
Vägrätten
Vägrätten innebär lite mer exakt en rätt att använda mark eller annat utrymme som behövs för väg. Vidare innebär vägrätten en rätt att bestämma om markens eller utrymmets användning och en rätt att använda alster och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Dock kan en inskränkning i arbetsplanen medföra att dessa ytterligare rättigheter inte skall gälla. När vägens sträckning över fastigheten tydligt har markerats och sådant vägarbete som skall vidtas enligt arbetsplanen har påbörjats har marken eller utrymmet ianspråktagits och vägrätten upprättats. Går det inte att göra en sådan markering anses ianspråktagandet istället ha skett då marken eller utrymmet har angetts i arbetsplanen och arbetet som enligt planen skall utföras har påbörjats inom fastigheten. Vägrätten upphör först då vägen dras in. Om det behövs är väghållaren då skyldig att iordningställa området och vidta olika skyddsåtgärder så att inte skador uppkommer i framtiden.
Ersättning
Fastighetsägaren är givetvis berättigad till ersättning för det intrång i äganderätten som vägrätten innebär. För det första har fastighetsägaren rätt till så kallad intrångsersättning. Härmed avses den minskning i fastighetens värde som vägrätten medför. Vidare har fastighetsägaren rätt till ersättning för annan skada som har uppkommit vid byggandet eller användandet av vägen. Dock har fastighetsägaren inte rätt till sådant skadestånd om det har avtalats bort eller om det uppenbarligen har förutsatts att ersättning inte skall utgå för skador av det slaget. Även den som har nyttjanderätt eller annan särskild rätt till fastigheten, som exempelvis hyresgäst eller arrendator, har rätt till sådan ersättning. Vidare gäller att om det uppstår synnerligt men på fastigheten eller del av den till följd av vägrätten skall väghållaren lösa denna del på fastighetsägarens begäran. Dock är även väghållaren berättigad att lösa ett sådant område om det endast skulle innebära en ringa höjning av ersättningen och fastighetsägaren inte har några särskilda skäl att vilja behålla området.