Här nedan ska redas ut när en ny allmän väg får byggas. För att kunna besvara frågan när en ny allmän väg får byggs måste vi först undersöka vad begreppet bygga egentligen innebär. Med byggande av väg räknas både anläggning av ny väg, omläggning av en befintlig väg i ny sträckning samt ombyggnad av en redan befintlig väg.
Som generell utgångspunkt gäller att en helt ny väg får anläggas då en ny väg behövs, antingen för den allmäna samfärdselns skull eller i fall då den nya vägen kan få synnerlig betydelse för det allmänna. Vi har ett väl utbyggt vägnät i Sverige, varför det väldigt sällan blir aktuellt att använda denna bestämmelse och bygga en helt ny väg. Större betydelse har dock omläggning av väg i ny sträckning och ombyggnad av väg. Omläggning och ombyggnad av en allmän väg får ske när det är påkallat från allmän synpunkt. Detta kan vara till exempel då en väg byggs om till en mötesfri väg med mitträcken för att minska risken för olyckor i trafiken.
Då en ny väg byggs eller en befintlig väg läggs om eller byggs om måste den som bygger vägen se till att vägen får ett sådant läge och utförande att ändamålet med vägen uppfylls. Byggandet av vägen måste ske på ett sådant sätt att vägens ändamål uppfylls med minsta möjliga intrång och olägenhet. Här görs dock en avvägning mot kostnaderna. Kostnaderna för att vägen ska uppfylla sitt ändamål med minsta möjliga intrång och olägenhet får inte bli oskäligt höga. Vid byggandet av en väg ska hänsyn även tas till den befintliga stads- och landskapsbilden samt till natur- och kulturvärden.
Frågor om byggande av allmänna vägar prövas av Trafikverket efter samråd med länsstyrelsen. Skulle Trafikverket och länsstyrelsen ha olika uppfattning i frågan ska frågan om byggande av allmän väg hänskjutas till regeringens prövning. I vissa fall kan regeringen besluta att frågor om byggande av allmänna vägar ska prövas av länsstyrelsen ensam. Byggs vägen inom ett område där det finns en detaljplan eller områdesbestämmelser måste hänsyn även tas till dessa. Vägen får nämligen inte byggas i strid mot detaljplanen eller områdesbestämmelserna, men om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får mindre avvikelser från dem göras vid vägbygget. Finns det naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser om hur marken får bebyggas eller användas måste hänsyn även tas till dem vid byggandet, inte heller de bestämmelsernas syfte får motverkas. I vissa fall kan dock undantag medges från naturvårdsföreskrifter och andra särskilda bestämmelser.
Innan byggandet av vägen påbörjas måste den som planerar att bygga en väg genomföra en så kallad förstudie som ska undersöka vilka förutsättningar som finns för den fortsatta planeringen. Vid upprättandet av förstudien ska den som planerar att bygga vägen samråda med berörda länsstyrelser, kommuner och ideella föreningar som ska ta tillvara natur- och miljöskyddsintressen. Samråd ska även ske med den som kan antas bli särskilt berörd av bygget. Om man under förstudien kommer fram till att alternativa vägsträckningar också måste studeras och utvärderas ska en så kallad vägutredning göras. Vägutredningen ska sedan vara ett underlag för val av vägsträckning.
Innan byggandet av vägen påbörjas ska även en arbetsplan upprättas. I arbetsplanen ska det anges vilken mark som behöver tas i anspråk för bygget. Arbetsplanen ska även innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Arbetsplanen ska upprättas i samråd med berörda fastighetsägare och myndigheter samt andra som kan ha ett väsentligt intresse i saken och ska ställas ut för granskning då den är färdig. Efter detta fastställs arbetsplanen av Trafikverket efter samråd med länsstyrelsen. Har Trafikverket och länsstyrelsen olika uppfattning i frågan hänskjuts den till regeringens prövning. Byggandet av vägen får påbörjas då arbetsplanen har upprättats och blivit fastställd. Under byggandet får bara oväsentliga avvikelser göras från arbetsplanen.