Om en utlänning som är så kallad tredjelandsmedborgare (en person som inte är medborgare i ett land som är medlem i EU eller EES) kommer till Sverige och vill få ett uppehållstillstånd här i landet är det ofta ett krav att personen ifråga är att anse som flykting eller annan skyddsbehövande. Vad som avses med flykting eller annan skyddsbehövande ska redas ut i denna artikel.
Låt oss börja med begreppet flykting. Med begreppet flykting avses en utlänning som befinner sig utanför det land som han eller hon är medborgare i. Personen ifråga måste befinna sig utanför sitt land för att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att han eller hon ska utsättas för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Dessutom måste personen ifråga antingen vara förhindrad att använda sig av sitt medborgarskapslands skydd, eller känna en sådan fruktan att han eller hon inte vill använda sig av medborgarskapslandets skydd. En utlänning är, om dessa krav är uppfyllda, att anse som flykting oavsett om det är medborgarskapslandets egna myndigheter som gör att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse av enskilda och medborgarskapslandets myndigheter inte kan skydda utlänningen från förföljelsen.
Även personer som är statslösa kan anses vara flyktingar. För statslösa personer utgår man inte ifrån medborgarskapslandet då man bedömer om personen ifråga är utsatt för förföljelse, utan istället från landet där den statlöse har sin vanliga vistelseort (alltså landet där personen ifråga i vanliga fall bor). En statlös person anses vara flykting om han eller hon befinner sig utanför det land där han eller hon har sin vanliga vistelseort och gör det på grund av att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att utsättas för förföljelse på de grunder som beskrivits ovan. För en statslös person gäller dock att han eller hon inte kan återvända till sitt vanliga vistelseland eller inte vill återvända till sitt vanliga vistelsesland på grund av sin fruktan för att bli utsatt för förföljelse.
Trots att en person uppfyller de krav som anges i något av de två ovanstående styckena finns det vissa fall då personer är uteslutna från att anses ha status som flykting. Detta är i fall då det finns synnerlig anledning att anta (notera det mycket höga kravet) att han eller hon har gjort sig skyldig till brott mot freden, krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten, om han eller hon gjort sig skyldig till ett grovt brott som inte är av politisk karaktär eller om han eller hon gjort sig skyldig till gärningar som strider mot FN:s syften och grundsatser. I de fall då en person ska vara utesluten från att anses som flykting på grund av att han eller hon gjort sig skyldig till ett icke-politiskt brott måste personen ifråga ha utfört brottet utanför Sverige och innan han eller hon kom till Sverige. En utlänning är även utesluten från att anses som flykting om han eller hon anstiftat någon av de beskrivna handlingarna eller deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som nämns ovan.
Andra skyddsbehövande personer än flyktingar delas upp i två grupper: alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande. Med alternativt skyddsbehövande avses en utlänning som befinner sig utanför sitt medborgarskapsland på grund av att det finns en grundad anledning att anta att han eller hon löper risk att utsättas för dödstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling om han eller hon återvänder till sitt medborgarskapsland. En utlänning är även att anse som alternativt skyddsbehövande om han eller hon löper en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av ett urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. Utlänningen måste även vara förhindrad att använda sig av hemlandets skydd eller på grund av någon av de risker som nämnts i detta stycke vara ovillig att använda sig av hemlandets skydd. För statlösa utlänningar gäller samma villkor, men utgångspunkten är landet där personen har sin vanliga vistelseort istället för personens medborgarskapsland.
Med övrig skyddsbehövande avses en utlänning som befinner sig utanför det land som han eller hon är medborgare i på grund av att han eller hon behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt, alternativt att han eller hon känner en välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet. En person anses även vara övrig skyddsbehövande om han eller hon inte kan återvända till sitt hemland på grund av att en miljökatastrof inträffat i hemlandet. Även här gäller samma villkor för statslösa, men utgångspunkten är landet där personen har sin vanliga vistelseort.
Även alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande kan i vissa fall vara uteslutna från att anses som skyddsbehövande. För det första är en person utesluten från att anses som skyddsbehövande om han eller hon begått ett brott eller en handling som skulle gjort att han eller hon skulle varit utesluten från att anses som flykting (se ovan). En utlänning är även utesluten från att anses som skyddsbehövande om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon gjort sig skyldig till ett grovt brott eller utgör en fara för Sveriges säkerhet. Även då en utlänning gjort sig skyldig till anstiftan till eller deltagande i ett brott eller en gärning som beskrivs ovan är utlänningen utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande.