Sedan 2009 finns det en möjlighet att äga en lägenhet i ett flerbostadshus, vilket har fått begreppet ägarlägenheter eller så kallade radhus på höjden. På samma sätt som vid köp av en fastighet kan köparen söka lagfart och därefter kan denne exempelvis söka inteckning i fastigheten. Självbestämmanderätten har genom denna nya boendeform ökat väsentligt och bostadsbristen kan komma att minska, eftersom lägenheterna kan hyras ut eller överlåtas utan några begränsningar. Ägaren har även möjlighet att renovera lägenheten, utan att behöva tillstånd från varken en hyresvärd eller en förening till skillnad mot vid innehav av bostadsrätt/hyresrätt.
Bakgrund
2004 infördes möjligheten att skapa nya slags fastigheter, så kallade tredimensionella fastigheter. En tredimensionell fastighet skiljer sig från sedvanliga fastigheter, som är knutna till en bit mark, på så sätt att de avgränsas av ett tredimensionellt utrymme; det vill säga både horisontellt och vertikalt (på höjden). I och med att fastigheten avgränsas på höjden finns det en möjlighet att bygga flera fastigheter så att säga över varandra utan att var och en av fastigheten nödvändigtvis har kontakt med själva jordytan. Varje lägenhet får sedermera en egen fastighetsbeteckning, vilken förs in i fastighetsregistret.
Förutsättningar och regelverk
Ägarlägenheter kan inte skapas genom ombildning av redan befintliga bostadshus och i regel skapas de i samband med nyproduktion av flerbostadshus. Lägenheterna bildas genom en fastighetsbildningsförrättning, vilken lantmäterimyndigheten genomför. Vanligtvis beslutas vid fastighetsbildningen att vissa delar av fastigheten såsom hissar, fasader och yttertak ägs gemensamt och ingår i en så kallad samfällighet. Varje ägarlägenhet har en andel i samfälligheten och ansvarar tillsammans med övriga ägarlägenheters ägare för förvaltningen genom en samfällighetsförening.
När och hur kan man bilda en ägarlägenhet?
En ägarlägenhet kan bildas i nyuppförda byggnader eller tillbyggnader ovanpå redan uppförda byggnader, alternativt i kontorslokaler som byggs om till bostadshus. I vissa fall kan ägarlägenheter bildas redan innan huset är färdigställt. För att en ägarlägenhet skall bildas måste en ansökan om densamma göras av en behörig person. Behörig är den som är ägare till den markfastighet som skall delas upp till ägarlägenhetsfastigheter. Bildandet sker genom att en del av den redan befintliga fastigheten avstyckas. För att lantmäterimyndigheten skall kunna bilda en ägarlägenhet måste emellertid vissa förutsättningar vara uppfyllda:
1. Ägarlägenhetsfastigheten får inte rymma annat än en enda bostadslägenhet .
2. Affärslokaler får inte delas in i ägarlägenhetsfastigheter om de inte samtidigt byggs om till bostadslägenheter.
3. Ägarlägenhetsfastigheten får inte under de senaste åtta åren ha använts som bostadslägenhet.
4. Ägarlägenhetsfastigheten skall ingå i en enhet om minst tre sådana fastigheter.
5. Ägarlägenheter kan inte bildas genom ombildning av redan befintliga lägenheter, såsom bostadsrätts- eller hyresrättslägenheter .
Punkterna 2, 3 och 5 innebär att det är möjligt att bygga om befintliga byggnader, såsom affärshus, till ägarlägenheter. Emellertid får inte det utrymmet som skall delas in som ägarlägenhetsfastighet ha använts som bostadslägenhet inom de senaste åtta åren.
Rättigheter
För att en ägarlägenhetsfastighet skall få bildas måste den tillförsäkras nödvändiga rättigheter, så att den kan användas för sitt ändamål. Det innebär att ägarlägenheten måste få tillgång till anordningar såsom vatten, el och avloppsledningar men även rättigheter till trapphus, fasad och yttertak allt för att den skall fungera som en självständig enhet. Avslutningsvis kan även nämnas att, på samma sätt som en villaägare, kan ägaren till en ägarlägenhet även pantsätta, överlåta samt belåna sin fastighet. Detta underlättar en eventuell köpares finansieringsmöjligheter och förhoppningsvis påverkar det den rådande bostadsbristen i flera av Sveriges kommuner under 2000-talet.