Trafikförsäkringen skiljer sig från andra försäkringar eftersom så gott som varje bilägare är skyldig att ha en trafikförsäkring av något slag. Syftet med trafikförsäkringen är vidare att täcka sådana skador som kan uppkomma då motordrivna fordon används i trafik. Skyldigheten att ha trafikförsäkring är reglerad i en särskild lag och syftet med lagen är att, eftersom körning med motordrivet fordon är en väldigt riskfylld verksamhet, bör förarna står riskerna för eventuella skador. Detta åstadkoms genom en ovanligt sträng ersättningsskyldighet. Enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer uppkommer skadeståndsskyldighet endast om någon har orsakat en skada genom försummelse eller vårdslöshet, även kallat vållande. Då det gäller trafikskador gäller däremot inte denna regel och det krävs inte att föraren har vållat skadan. Istället räcker det med att fordonet har orsakat skadan för att ersättningsskyldighet skall uppkomma. Denna form av ansvar brukar kallas för strikt skadeståndsansvar eftersom ansvaret gäller oavsett om skadan har orsakats av vårdslöshet eller försummelse. Något om trafikförsäkringens uppbyggnad Ersättning betalas för alla skadelidande, om det är fråga om en personskada. Detta innebär att även den som förde det fordon som orsakade skadan har rätt till ersättning. Om en sakskada har uppkommit gäller däremot att endast andra skadelidande, än den som antingen färdades i eller ägde fordonet som orsakat skadan, har rätt till ersättning. Ersättningen som kan bli aktuell vid trafikskador betalas vidare av trafikförsäkringen. Eftersom det utan en försäkring skulle finnas en stor risk för att de skadelidande inte får ersättning för sina skador har trafikförsäkringen gjorts obligatorisk. I annat fall är risken stor att den skadelidande inte får ersättning på grund av att den skadeståndsskyldiga helt enkelt inte har medel att ersätta skadan på egen hand. För att skydda skadelidande garanterar försäkringen att ersättning utbetalas även om det inte går att fastställa vilket fordon det är som har orsakat skadan eller om fordonsägaren inte har betalat försäkringspremien. Försäkringen täcker vidare skador som uppkommer genom trafik med det försäkrade fordonet. Den skadelidande kan dessutom vända sig direkt till försäkringsbolaget för att få ersättning istället för till fordonets ägare, förare eller brukare. Något om vilka skador som täcks av trafikförsäkringen Enligt lagen gäller det strikta skadeståndsansvaret endast för vissa skador. Då det gäller personskador täcks sådana skador som drabbat förare eller passagerare i fordon eller personer som befinner sig utanför fordonet, som exempelvis fotgängare, cyklister m.m. Vidare täcks sådana sakskador som uppkommer på egendom som inte är i trafik eller egendom som befordras med sådant fordon. Sakskada som tillfogas försäkringstagarens, brukarens eller ägarens egendom brukar dock inte omfattas. Dock bör uppmärksammas att vissa skador som inte omfattas av det strikta ansvaret ändå ersätts vid så kallat culpaansvar, d.v.s. då vållande av föraren eller bristfällighet hos fordonet föreligger. Om skador exempelvis skulle uppkomma på ett motorfordon i trafik eller sådan egendom som är befordrad med fordonet utgår ersättning om skadan har orsakats av en annan förares vållande eller bristfälliga fordon. För det fall den skadelidande skulle vara medverkande till skadan kan skadeståndsskyldigheten enligt vanliga skadeståndsrättsliga principer komma att sänkas. Vid personskador är detta dock mer ovanligt. Att föraren har vållat skadan är inte tillräckligt för att ersättningen skall jämkas. Däremot kan ersättningen jämkas eller helt falla bort om föraren på grund av rattfylleri eller grovt rattfylleri har vållat skadan. Även i de fall då föraren genom grov vårdslöshet orsakar skadan kan ersättningen komma att jämkas. Givetvis är det endast skador som drabbar den vållande själv som jämkas i dessa situationer. Vid sakskada kan däremot jämkning ske om den skadelidande genom vårdslöshet har varit medverkande till skadan. Något om ersättningen Ersättningen vid en trafikskada beräknas enligt samma grunder som vanligt skadestånd. Detta gäller både för personskador och för sakskador. Enligt de skadeståndsrättsliga reglerna skall skadan täckas helt. Både ekonomiska och så kallade ideella skador skall täckas. Med ideella skador avses sådana skador som inte består i en ekonomisk förlust, som exempelvis sveda och verk eller lyte och men. Dock gäller att om ersättning lämnas från något annat håll skall den i regel avräknas från trafikersättningen. Detta beror på att man vill undvika att den skadelidande får en dubbel ersättning. I annat fall skulle den skadelidande få mer kompensation än vad den skadelidande är berättigad till, och detta är ur en samhällsekonomisk synpunkt inte önskvärt. När avräkning sker från ersättningen brukar detta kallas för samordning av förmånerna och den förmån som skall avräknas brukar vidare benämnas som samordningsförmån. Dock gäller att vissa särskilda förmåner inte bör påverka trafikersättningen den skadelidande är berättigad till. Detta gäller bland annat om den skadelidande genom eget initiativ har tecknat privata försäkringar. I sådana fall anses det inte skäligt att trafikförsäkringsbolaget eller skadevållaren skall ha fördel av detta. Därför brukar ersättning från privata försäkringar inte avräknas från trafikskadeersättningen.