Sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning


Försäkringskassan sköter utbetalningarna och beslutsfattandet inom det allmänna sjukförsäkringssystemet. Om den enskilde fått sjuklön från arbetsgivaren i 14 dagar, så ska arbetsgivaren anmäla detta till Försäkringskassan som därefter övertar ansvaret för utbetalningarna. Försäkringskassans sjukförsäkringshandläggare prövar enskildas rätt till sjukpenning, vilket framförallt innebär att en bedömning görs av den enskildes hälsotillstånd och möjlighet att arbeta (arbetsförmågan). Försäkringskassans beslut om sjukpenning m.m. kan överklagas till Förvaltningsrätten. Sjukpenningen uppgår till ca 80 % av den sjukpenninggrundade inkomsten (SGI), på fortsättningsnivå sänks ersättningen till ca 75 %. För personer som är arbetslösa kan sjukpenningen inte överstiga 486 kr per dag, d.v.s. inkomsttaket i arbetslöshetsförsäkringen.

Hur bedöms arbetsförmågan?

För att ha rätt till sjukpenning från det allmänna krävs att personens arbetsförmåga är varaktigt nedsatt till följd av sjukdom. Den bedömning som Försäkringskassans handläggare gör grundas på de uppgifter som myndigheten har om personens hälsotillstånd. Läkarintyg läggs dock inte direkt till grund för några beslut, utan Försäkringskassan gör en egen bedömning utifrån centrala riktlinjer och yttranden från egna medicinska rådgivare.

Rätten till sjukpenning omprövas kontinuerligt genom att arbetsförmågan sätts i relation till arbetsmarknaden. Under de första 90 dagarna prövas arbetsförmågan i relation till personens ordinarie arbete. Efter 90 dagar utökas prövningen genom att man ser till om personen kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Efter 180 dagar sker istället prövningen mot hela arbetsmarknaden, inte bara hos arbetsgivaren. Från denna regel finns dock två undantag. Om personen med stor sannolikhet kommer att kunna börja jobba hos sin arbetsgivare igen sker prövningen även i fortsättningen endast mot den gamla arbetsplatsen. Det andra undantaget är om det annars är oskäligt (det är inte rimligt eller humant) att prövningen sker mot hela arbetsmarknaden.

Tidsramar för ersättningen

Sjukpenning lämnas under 364 dagar under en 15-månadersperiod. Sjukpenningen kan dock tas ut som delar av dagar, om man t.ex. är sjukskriven på 50 % beviljas sjukpenning för en halv dag. När dessa dagar är slut finns i vissa fall möjlighet att ansöka om fler dagar med sjukpenning på normalnivå, om man lider av en allvarlig sjukdom. Man kan också ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå i ytterligare maximalt 550 dagar. Detta kan beviljas om personen t.ex. fortfarande undergår behandling för sjukdomen. I vissa situationer kan även dessa 550 dagar utökas, exempelvis om personen är intagen på sjukhus, om personens hälsa genom arbete hade riskerat att allvarligt försämras eller liknande omständigheter. Vid så kallad utförsäkring anvisas personen istället till åtgärdsprogram hos arbetsförmedlingen. Personer som inte inom någon överskådlig framtid beräknas kunna återvända i arbete kan istället ha rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning.

Vad händer om arbetsförmågan är permanent nedsatt?

Om nedsättningen av arbetsförmågan inte är tillfällig utan framstår som ett mer eller mindre kroniskt tillstånd och uppgår till minst ¼ av arbetsförmågan kan sjuk- eller aktivitetsersättning beviljas, motsvarande den förlorade arbetsförmågan. Aktivitetsersättningen gäller personer mellan 19-29 år och därefter gäller sjukersättning. Ersättningen består av två delar, där en är en garantiersättning (max 2,4 prisbasbelopp per år) och en del som är inkomstrelaterad (64 % av en hypotetisk inkomst för året). För att få del av ersättningen på garantinivå räcker det att vara bosatt i Sverige, medan den inkomstrelaterade delen förutsätter att personen har utfört en viss mängd pensionsgrundande arbete innan sjukskrivningen.

Bläddra bland juridiska artiklar