Pensionen består av flera olika delar, som tillsammans utgör en persons totala pension. Allmän pension är den del som betalas av staten. Den allmänna pensionen intjänas exempelvis vid arbete, studier, föräldraledighet eller vid militärtjänstgöring. Det är livsinkomsten som ligger till grund för hur hög pensionen blir och pensionen varierar alltså beroende på hur länge en person arbetar, hur mycket den tjänar, hur det går för eventuella premiepensionsfonder. Den pensionsgrundande inkomsten är högst 7,5 inkomstbasbelopp 409 500 kronor år 2012, vilket innebär att inkomster över detta belopp inte genererar pensionsrättigheter för framtiden.
Den allmänna pensionen består av inkomstpension och premiepension. Inkomstpensionen är grundbulten i pensionssystemet. De pengar som skattebetalarna bidrar med till pensionssystemet går till de som är pensionärer idag. I gengäld får de som bidrar till systemet så kallade pensionsrätter, som ger rätt till betalning ur pensionssystemet i framtiden. En liten del av den allmänna pensionen, närmare bestämt 2,5 procent av lönen, utgörs av den så kallade premiepensionen. Pengarna placeras i olika fonder. Varje person har möjlighet att själv bestämma hur pengarna ska placeras. Premiepensionens storlek varierar med inkomstens storlek och hur fonderna utvecklas. Hur mycket pension som intjänats via den allmänna pensionen framgår av det orangea kuvertet från pensionsmyndigheten. Kuvertet innehåller även en bedömning av hur stor en persons pension blir när denne går i pension.
En annan del av den sammanlagda pensionen utgörs av den så kallade tjänstepensionen. De flesta som har en anställning har också rätt till tjänstepension. Tjänstepensionen följer normalt som ett resultat av avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. Arbetsgivaren betalar regelbundet in pengar till ett pensionssparande för de anställda. De flesta får idag själva välja sparform antingen för hela eller för delar av sin tjänstepension. De exakta villkoren för tjänstepension varierar i allmänhet beroende på vilket kollektivavtalsområde en person tillhör. De viktigaste bestämmelserna rör normalt storleken på pensionen och hur stor del av pensionen en anställd kan påverka själv. Den som tillhört flera olika kollektivavtalsområden kan ha flera olika tjänstepensioner när denna går i pension.
Tjänstepensionen och den allmänna pensionen når vanligtvis endast upp till mellan 60 och 65 procent av den lön en person haft under sitt yrkesverksamma liv. För att minska inkomstgapet mellan det yrkesverksamma livet och livet som pensionär krävs det vanligen ett privat pensionssparande. Det finns olika typer av privat pensionssparande och vissa typer är dessutom avdragsgilla upp till ett visst belopp. De avdragsgilla formerna utgörs av fondförsäkring, traditionell försäkring och individuellt pensionssparande (IPS). Den privata pensionen kan tidigast lyftas vid 55 års ålder.
För det privata pensionssparandet kan det varje år göras avdrag för premien i deklarationen. Avdragsrätten för pensionssparande är för närvarande 12 000 kronor per år. När pensionen betalas ut beskattas den som vanlig lön. Ingen skatt betalas när en person byter fonder i sin fondförsäkring, utan i stället tas varje år avkastningsskatt från sparandet. När du tar ut pensionen kommer den i sin helhet att beskattas som inkomst av tjänst.