Livförsäkring - allmänt


Försäkringar är en slags finansiell riskspridning mellan ett försäkringsbolag och försäkringsbolagets kunder, d.v.s. försäkringstagarna. Hur hög försäkringspremien blir beror på risken. I risken inräknas både sannolikheten av att ett försäkringsfall inträffar och hur kostsamt ett eventuellt försäkringsfall kan väntas bli. Om risken för en skada är hög och försäkringsobjektet, d.v.s. det som försäkras, har ett högt värde blir även försäkringspremien, d.v.s. kostnaden för försäkringen, högre. Avsikten med försäkringar är vidare att risken skall spridas så pass mycket att när ett försäkringsfall inträffar kan försäkringskollektivet bära kostnaderna gemensamt. På så vis kan försäkringstagarna förvissa sig om att slippa hamna i ekonomiska svårigheter vid ett eventuellt försäkringsfall.

Vad är en livförsäkring

En livförsäkring är en slags personförsäkring där försäkringen är kopplad till en eller fler personers liv, arbetsförmåga eller hälsa. Det finns två huvudsakliga varianter av livförsäkringar. Den första är en så kallad kapitalförsäkring där ett kapital utfaller vid avtalad tidpunkt. Kapitalförsäkringen finns vidare i två olika varianter, kapitalförsäkring som utfaller vid dödsfall och kapitalförsäkring som utfaller endast om försäkringstagaren har uppnått en viss ålder. Den andra varianten av livförsäkring kallas för livränteförsäkring och innebär att försäkringsbeloppet, d.v.s. livräntan, betalas ut under en period från en viss avtalad tidpunkt. Tanken med en livförsäkring är att skydda den efterlevande familjen vid en familjemedlems dödsfall. Om exempelvis en av föräldrarna i en barnfamilj avlider kan livförsäkringen vara till stor ekonomisk hjälp för återstående familjemedlemmar. Ofta ingår en så kallad barnpension, vilken berättigar försäkringstagarens barn till viss ersättning, i livförsäkringen.

Villkor för livförsäkringen

Hur stor livförsäkringen skall vara, d.v.s. hur mycket som skall betalas ut vid ett eventuellt dödsfall, kan i regel försäkringstagaren själv bestämma. Dock påverkas premiens storlek av livförsäkringens storlek. Många försäkringsbolag uppställer även krav på genomförda hälsoundersökningar innan en livförsäkring tecknas. I vissa situationer kan försäkringsbolaget till och med vägra att teckna en livförsäkring om försäkringstagarens hälsa är väldigt dålig. Vidare bör uppmärksammas att försäkringsbolaget kan vägra att betala ut försäkringsbeloppet om dödsfallet beror på ett hälsotillstånd som försäkringstagaren hade kännedom om, men underlåtit att upplysa om, vid försäkringstillfället. Det är försäkringstagaren som bestämmer vem som skall vara förmånstagare, d.v.s. den som får ut försäkringsbeloppet vid ett dödsfall. Förmånstagare kan exempelvis vara efterlevande make eller sambo eller försäkringstagarens barn.

Efterlevandepension från Försäkringskassan

Inom ramen för det statliga socialförsäkringssystemet lämnas ersättning vid dödsfall till de efterlevande. Ersättningen lämnas i form av efterlevandestöd till barn, vilken utlämnas då en avliden förälders intjänade pensionsrätt inte är tillräcklig, omställningspension som tillkommer efterlevande make eller sambo samt barnpension som lämnas till efterlevande barn. Efterlevandepensionens storlek är beroende av den avlidnes eget pensionssparande. För det fall den avlidne vid dödsfallet har hunnit fylla 65 år bygger efterlevandepensionen på den pension som den avlidne tjänat in till och med 64 års ålder. Om den avlidne däremot inte har hunnit fylla 65 bygger efterlevandepensionen dels på den upparbetade pensionen och på en beräkning av vad den avlidne skulle ha kunnat intjäna i pensionsrätt fram tills pensionsåldern. Om den efterlevande var gift med den avlidne tillkommer omställningspensionen maken automatiskt under tolv månader efter dödsfallet. Om makarna har barn under arton år förlängs omställningspensionen med tolv månader och blir således totalt 24 månader. För det fall det finns yngre barn tillkommer omställningspension de efterlevande till dess att det yngsta barnet har fyllt tolv år. Vidare har efterlevande barn rätt till barnpension fram till dess att barnet antingen har fyllt arton år alternativt då barnet har slutat gymnasiet. Dock har barnet inte någon rätt till barnpension efter det att barnet har fyllt 20 år, även om denne fortfarande skulle gå i gymnasiet vid denna tidpunkt.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar