Kollektivavtal är av stor betydelse inom den svenska arbetsrätten. Kollektivavtal används exempelvis för att fylla ut tomrum i den arbetsrättsliga lagstiftningen samt för att slå fast att något annat än lagstiftningens bestämmelser skall gälla. I Sverige har det ansetts positivt att arbetsmarknaden inte är detaljreglerad inom alla områden, utan att arbetsmarknadens parter själva kan förhandla med varandra och gemensamt komma fram till vilka regler som skall gälla på vissa områden. Det allra vanligaste är nog att det är en arbetstagarorganisation (fackförening) som ingår kollektivavtal med en arbetsgivarförening, varigenom respektive organisations medlemmar även blir bundna av avtalet. Kollektivavtal kan dock även ingås mellan en arbetstagarorganisation och en enskild arbetsgivare.
Ett kollektivavtal skall vara i skriftlig form för att gälla och tillåts huvudsakligen hantera frågor rörande anställningsvillkor för arbetstagare samt förhållandet i övrigt mellan arbetstagare och arbetsgivare. Exempelvis slår parterna ofta fast vad som skall gälla rörande arbetstagarnas löner under avtalstiden (det kan gälla till exempel eventuell minimilön, övertidsersättning, hur löner skall beräknas för olika grupper av arbetstagare och dylikt). Vidare kan bestämmelser rörande bland annat arbetstid och övertid, villkor för tidsbegränsad anställning samt undantag från olika turordningsregler i lagen om anställningsskydd förekomma. Dessutom är det vanligt att man i samband med kollektivavtal avtalar om att arbetstagarna skall ha så kallad medbestämmanderätt i frågor som berör ingående och upphörande av anställningsavtal, ledningen och fördelningen av arbetet och bedrivandet av verksamheten i övrigt arbetsgivaren tillåts då inte helt på egen hand besluta i dessa frågor, utan ger ifrån sig en del av sin bestämmanderätt till arbetstagarna. I vissa fall kan representanter för arbetstagarna till och med ges ensam beslutanderätt i somliga frågor.
Ett ingånget kollektivavtal har alltså som en ganska självklar verkan att medlemmarna i en organisation som ingått ett kollektivavtal blir bundna av avtalet det kan gälla exempelvis företag som är medlemmar i en arbetsgivarorganisation eller arbetstagare som är medlemmar i en fackförening. Bundenheten kvarstår som huvudregel under hela kollektivavtalets giltighetstid, också ifall man skulle gå ur den aktuella organisationen. Även i den situationen att man blir medlem i organisationen efter det att organisationen ingått ett kollektivavtal, så är grundprincipen att man blir bunden av kollektivavtalet i och med inträdet i organisationen. Att man är bunden av ett kollektivavtal innebär att man inte med giltig verkan kan ingå avtal (vanligtvis anställningsavtal) som strider mot bestämmelser i kollektivavtalet.
Att man är bunden av ett kollektivavtal har även vissa andra följder. Bland annat kan nämnas att det medför att diverse regler om så kallat tolkningsföreträde vid tvister bör tillämpas. Till exempel om en arbetsgivare och en arbetstagarorganisation ingått ett kollektivavtal och det därefter uppstår oenighet mellan dessa parter rörande vilken arbetsskyldighet en arbetstagare (som är anställd av arbetsgivaren samt medlem i arbetstagarorganisationen) har enligt avtal, så har arbetstagarorganisationen som huvudregel tolkningsföreträde (organisationens åsikt gäller alltså) fram till dess att tvisten slutligen avgjorts. I och med att ett kollektivavtal ingåtts, så uppstår vidare skyldighet att förhandla i diverse frågor vanligtvis är det arbetsgivaren som är skyldig att kalla arbetstagarorganisationen till förhandling i vissa situationer. I samband med vissa förhandlingssituationer har arbetstagarorganisationen en vetorätt och kan förhindra att arbetsgivaren genomför en specifik åtgärd. Som grundregel innebär ett kollektivavtal vidare att parterna åläggs så kallad fredsplikt och därmed inte får lov att delta i exempelvis strejk, blockad eller dylika stridsåtgärder.
Även om man (som arbetsgivare eller arbetstagare) personligen inte är bunden av ett kollektivavtal, så kan man ändå komma att påverkas av det kollektivavtal som gäller inom den bransch där man är verksam. Exempelvis ifall arbetsgivaren är bunden av ett kollektivavtal, så kommer dennes arbetstagare automatiskt att påverkas av detta avtal eftersom arbetsgivaren alltså inte tillåts att ingå anställningsavtal med andra villkor än vad som fastslagits i kollektivavtalet. Också i det fallet att varken arbetsgivaren eller arbetstagaren är bunden av något kollektivavtal kan de i viss mån komma att påverkas av det kollektivavtal som gäller inom den aktuella branschen, detta på grund av att kollektivavtal i allmänhet anses ge uttryck för sedvänjan i branschen. Säg exempelvis att en arbetsgivare och en arbetstagare inte specifikt har diskuterat vissa villkor som rör anställningen, eller i vart fall att det inte kan bevisas vad parterna kommit fram till då inget rörande en viss fråga har slagits fast i skriftlig form i anställningsavtalet. Skulle det uppstå en tvist rörande en sådan fråga, är det ganska sannolikt att domstolen skulle bedöma denna fråga utifrån vad kollektivavtalet på området stadgar i den aktuella frågan. Kollektivavtal kan alltså i viss mån användas för att, så att säga, fylla ut tomrum i ett anställningsavtal även ifall parterna inte är bundna till kollektivavtalet.
Slutligen kan nämnas att ifall man bryter mot ett kollektivavtal, så kan det resultera i att man drabbas av påföljder såsom att man måste betala skadestånd.