Det är inte förbjudet i sig för konkurrerande företag att samarbeta i vissa frågor eller att anpassa sig till vad andra företag gör på marknaden. Det är emellertid förbjudet för företag att komma överens om t.ex. priser och marknadsandelar i syfte att begränsa konkurrensen. Ett sådant beteende kallas för kartell och är förbjudet enligt lag. Karteller anses vara en av de absolut allvarligaste konkurrensbegränsningarna, eftersom de begränsar den konkurrens som annars skulle råda på marknaden och leder till dyrare varor och minskade valmöjligheter för konsumenterna. Det är inte nödvändigt att kartellen har varit effektiv, d.v.s. att konkurrensen verkligen har begränsats, utan det är nog att företagen har haft för avsikt att begränsa konkurrensen på den marknad där de normalt konkurrerar.
Olovliga karteller kan ha olika syften, t.ex. att bestämma om priset. Detta kan ske genom att flera företag beslutar om ett tillämpa ett gemensamt försäljningspris eller inköpspris eller att gemensamt bestämma om prisökningar, rabatter eller rekommenderade priser. Eftersom priset utgör en viktig konkurrensfaktor är så kallade priskarteller en allvarlig konkurrensbegränsning. Ett annat syfte kan vara att dela upp marknaden mellan företag genom att komma överens om att inte sälja på varandras markander eller till varandras kunder. Konkurrerande företag kan även ingå i en kartell för att begränsa eller kontrollera produktionen av en vara för att därmed höja priset.
Det krävs inte att företagen har ingått ett formellt avtal om delta i en kartell, utan det räcker att det finns någon form av överenskommelse eller samordnat förfarande. Det betyder att företagen inte behöver komma överens uttryckligen att samarbeta om t.ex. prissättning, utan det räcker med att de har någon form av kontakter där detta diskuteras. Kontakterna kan ske genom möten, telefonsamtal, fax eller mail. Det är heller inte nödvändigt att företagen handlar med uppsåt att begränsa konkurrensen, utan det kan även ske av oaktsamhet.
Företag som deltar i en kartell kan dömas till höga böter. Böterna kan uppgå till högst tio procent av företagets årsomsättning. Personer som har haft ledande ställning i företag som deltagit i en kartell kan även dömas till näringsförbud. Om kartellen påverkar handeln mellan EU:s medlemsländer faller den under EU-rättens konkurrensregler, som tillämpas av EU-kommissionen. Övriga fall bedöms enligt svensk konkurrensrätt, som tillämpas av Konkurrensverket. Den svenska lagen är identisk med EU-rätten på detta område.
Eftersom karteller ofta hålls hemliga och är svåra att upptäcka ger Konkurrensverket en möjlighet för företag som deltar i en kartell att avslöja kartellen och därmed undgå eller få lägre böter än vad annars skulle vara fallet. I sådana fall krävs att ett företag som deltagit i en kartell ger sig tillkänna och tillhandahåller information som är till nytta för utredningen. För att undgå eller få nedsatta böter krävs även att företaget samarbetar med Konkurrensverket och upphör med överträdelsen.