Genetiskt modifierade organismer (GMO) används ibland som foder för uppfödningen av köttdjur inom jordbruket. Tidigare användes inte sådan typ av foder, men sedan den 1 januari 2006 är detta alltså möjligt. Däremot används inte GMO idag inom den svenska fodertillverkningen. För att säkerställa att utfordringen används på ett etiskt sätt finns bestämmelser för området.
GMO innebär att en organism har ändrats på en konstgjord väg, på ett sätt som inte är möjligt genom organismens vanliga förökning. Begreppet organism i lagstiftningens mening är en biologisk enhet som kan föröka sig, såväl växter som djur, eller som har möjligheten att överföra genetiskt material. Foder som producerats genom GMO innehåller däremot inga levande ämnen. Utvecklingen och användningen av GMO regleras av EU gällande medlemsstaterna inom unionen. Det finns även svenska bestämmelser, vilka har möjlighet att ställa större krav på tillämpningen av GMO än den EU anger. EU-regleringen utgör så att säga ett golv medan den svenska regleringen kan sägas utgöra taket för vilka krav som ställs.
Regeringen har möjlighet att meddela föreskrifter som undantar viss framställning av organismer från den svenska regleringen, om framställningen har en obetydande inverkan på miljön och hälsan. Hur föreskriften ska tillämpas bedöms från fall till fall. För tillsynen i Sverige svarar olika myndigheter beroende på vilket område som är aktuellt. Gällande GMO som foder svarar Jordbruksverket för kontrollen och är därmed tillsynsmyndighet. Tillsynen omfattar framställande av foder från landlevande växter och djur och kan sägas omfatta tre olika områden; innesluten användning, avsiktlig utsättning och utsläppande på marknaden. Exempel på innesluten användning är växter i växthus. Avsiktlig utsättning är vanligtvis fältförsök där ingen fysisk inneslutning finns, vilket ställer andra säkerhetskrav, och med utsläppande på marknaden åsyftas att någon tillhandahåller GMO eller gör produkten tillgänglig för annan.
Innan en GMO kan godkännas av Jordbruksverket måste den genomgå en så kallad riskbedömning. Jordbruksverket försöker då skapa sig en bild av de risker som finns med användandet av fodret ur miljö- och hälsosynpunkt, samt komma fram till vilka konsekvenser eventuella skador kan få. Regeringen kan även meddela ytterligare föreskrifter för hur en riskbedömning ska genomföras och vad en sådan bör innehålla.
För att Jordbruksverket ska meddela tillstånd krävs att verksamheten är etiskt försvarbar. Om Jordbruksverket är tveksamt kan det inhämta ett rådgivande yttrande från Genetiknämnden, vilken är en statlig nämnd med syfte att främja etisk och säker användning av genetiken. Det är regeringen som bestämmer nämndens arbetsuppgifter samt hur nämnden ska vara sammansatt.
Ett tillstånd gäller i högst fem år, alternativt högst tio år gällande utsläppande på marknaden, om tillsynsmyndigheten inte meddelat annat. Tillsynsmyndigheten får även, om det finns speciella skäl, dra tillbaka ett tillstånd. Regeringen har i sin tur möjlighet att meddela föreskrifter som undantar viss typ av verksamhet tillståndsplikt.