Förvaltningsdomstolar


Till de allmänna förvaltningsdomstolarna räknas förvaltningsrätter (tidigare länsrätter), kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten). Dessa domstolar är behöriga att handlägga förvaltningsrättsliga mål, d.v.s.tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Under 2010 genomfördes en sammanslagning av landets länsrätter till förvaltningsrätter, för att göra arbetet mera effektivt. Efter denna omorganisation finns det totalt 12 förvaltningsrätter, 4 kammarrätter och en Högsta förvaltningsdomstol. De nya förvaltningsrätterna har samma behörighet som de tidigare länsrätterna.

Förvaltningsdomstolarna är uppdelade i tre instanser, varav den första instansen är förvaltningsrätten. Om parterna inte är nöjda med förvaltningsrättens dom kan de överklaga den till kammarrätten inom en viss tid. Domar meddelade av en förvaltningsrätt kan överklagas till Kammarrätten. För att Kammarrätten ska ta upp målet krävs i princip att den meddelar så kallat prövningstillstånd. Prövningstillstånd krävs dock inte i skattemål, socialförsäkringsmål och mål om omhändertagande av unga, missbrukare och psykiskt sjuka. Kammarrättens domar kan i sin tur överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen, som dock bara tar upp mål till prövning i vissa undantagsfall. Detta sker om målet är viktigt för att ge vägledning om den framtida rättsskipningen (så kallat prejudikat).

Förvaltningsdomstolarna är behöriga att handlägga alla typer av förvaltningsrättsliga mål mellan enskilda och myndigheter. De vanligaste typerna av förvaltningsmål rör:

• Skattemål där en en enskild kan kräva överprövning av Skatteverkets beslut om t.ex. taxering
• Mål om tvångsomhändertagande av unga, missbrukare och psykiskt sjuka
• Tvister mellan enskilda och myndigheter, t.ex. Socialnämnden och Försäkringskassan, för överprövning av beslut om t.ex. socialbidrag
• Laglighetsprövning av beslut fattade av kommun och landsting där det prövas om beslut fattats i enlighet med lagen
• Utlänningsmål och medborgarskapsärenden, om asyl, upphållstillstånd och medborgarskap
• Mål om indragning av körkort m.m.
• Vissa EU-rättsliga ärenden gällande t.ex. offentlig upphandling

Särskilda regler gäller om handläggningen av så kallade utlänningsmål, d.v.s. mål om rätten till asyl, uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap. Dessa ärenden handläggs i första hand av Migrationsverket. Migrationsverkets beslut kan kan överklagas till förvaltningdomstolarna i Stockholm, Göteborg och Malmö, som även fungerar som Migrationsdomstolar. Dessa domstolars beslut kan i sin tur överklagas till Kammarrätten i Stockholm, som fungerar som Migrationsöverdomstol.

För att en enskild person ska kunna överklaga ett myndighetsbeslut krävs det att det har gått emot personen ifråga och att det angår honom eller henne. Personen kan överklaga beslutet genom att lämna in ett skriftligt överklagande där det framgår hur beslutet bör ändras och varför. Överklagandet lämnas in till myndigheten som fattat beslutet, som sedan vidarebefordrar det till närmaste förvaltningsrätt. Överklagandet är kostnadsfritt för den enskilde.

För att garantera att domare kan arbeta självständigt, utan några påtryckningar utifrån, är de som princip oavsättliga. En domare kan därför bara avskedas om han eller hon grovt har åsidosatt sina skyldigheter vid flera tillfällen eller har gjort sig skyldig till brott som gör att han eller hon är klart olämplig att arbeta som domare. Förutom domare deltar även så kallade nämndemän i det dömande arbetet i förvaltningsdomstolarna. Nämndemännen är inte utbildade jurister, utan är politiskt utvalda representanter som utses av landstingsfullmäktige. De är inte anställda av domstolarna, utan deltar bara vid rättegångar. Rättens sammansättning beror på typen av mål. I förvaltningsrätterna består rätten i huvudsak av en juristdomare och tre nämndemän. I Högsta förvaltningsdomstolen sker denna bedömning enbart av juristdomare.

Justitiedepartementet är ansvarigt för domstolarnas organisation. Domstolarnas förvaltning sköts av Domstolsverket, en statlig myndighet som ligger i Jönköping. Förvaltningsdomstolarna är självständiga i bemärkelsen att ingen myndighet får lägga sig i hur de dömer i de enskilda fallen. Varken Justitiedepartementet eller Domstolsverket får därför ingripa i enskilda domstolsärenden.

Om en part anser att domstolen handlagt ett mål felaktigt kan han eller hon anmäla detta till Justitieombudsmannen (JO). Dessutom kan en part göra en anmälan till Justitiekanslern (JK) om han eller hon anser att de har lidit skada på grund av felaktig handläggning, som t.ex. en oskäligt lång handläggningstid.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar