För de flesta motordrivna fordon, som exempelvis personbilar, bussar, traktorer, motorcyklar och lastbilar, skall fordonsskatt betalas. Fordonsskatten betalas i syfte att bilen skall få föras på det allmänna vägnätet och skatten är oberoende av hur mycket fordonet används. Normalt skall skatten betalas ett år i förväg. Vidare kan skatten undvikas genom att fordonet avställs. Det är Transportstyrelsen som fattar beslut om vägtrafikskatt. Transportstyrelsen har tagit över vissa uppgifter, bland annat Trafikregistret, efter Vägverket.
Skattepliktiga fordon
Som nämnts ovan är de flesta fordon skattepliktiga, d.v.s. om någon äger ett sådant fordon är denne skyldig att betala fordonsskatt. Nedan följer dock en lista över vilka specifika fordon som är skattepliktiga.
1. Bussar.
2. Personbilar.
3. Traktorer, trafiktraktorer.
4. Lastbilar.
5. Motorredskap.
6. Släpvagnar, som har en totalvikt på 751 kg eller mer
7. Tunga terrängvagnar.
8. Motorcyklar.
Vidare är följande fordon inte skattepliktiga:
1. Mopeder.
2. Räddnings- och brandfordon. Dock krävs att en ansökan görs först.
3. Motorredskap klass II, med högsta tjänstevikt på 2 000 kg.
4. Terrängskotrar.
5. Terränghjulingar.
6. Påhängsvagnar, med en skattevikt över 3 000 kg. Dock förutsätts att de endast dras av bussar som antingen är dieseldrivna eller drivs av terminaltraktorer, personbilar eller lastbilar.
7. Traktorer klass II, så kallade jordbrukstraktorer.
8. Snöskotrar.
9. Bussar, motorcyklar, lastbilar och personbilar. Förutsatt att de inte används i yrkesmässig trafik och är 30 år eller äldre.
10. Tunga terrängvagnar, om de inte används för transport av gods på andra vägar än enskilda vägar.
11. Lätta släpvagnar som har en totalvikt på högst 750 kg.
Vidare är avställda och tillfälligt registrerade fordon inte skattepliktiga.
Vem är skattskyldig?
Med skattskyldighet avses vem som har att betala skatten för ett skattepliktigt fordon. Vid ordinarie debitering är det den person som är registrerad som ägare av fordonet vid ingången av den månad då debitering sker, den så kallade betalningsmånaden, som är skattskyldig. Skulle ett fordon säljas till någon annan den första dagen under betalningsmånaden eller en senare dag är säljaren ändå skyldig att betala fordonsskatten. Vidare gäller att vid så kallad påställning är det den som vid påställningstillfället är registrerad som ägare som dessutom är skattskyldig. Påställning är ett krav för att en bil skall få köras. Detta innebär att fordonets ägare måste svara för trafikförsäkring och betalning av fordonsskatt. Ett fordon som har blivit avställt måste därför påställas för att kunna köras. När påställning och ägarbyte skall ske samtidigt är det viktigt att tänka på i vilken ordning ansökningarna görs. En påställning kan nämligen inte gälla bakåt i tiden men det kan däremot ett ägarbyte göra. Påställningen kommer istället gälla för det datum då anmälan registreras i Transportstyrelsen. Om datumet för ägarbytet anmäls vara antingen innan påställningen eller senast datumet för påställningen kommer den nya ägaren bli skattskyldig. I annat fall blir säljaren skattskyldig. När ett fordon ställs av behöver fordonsskatt inte längre betalas. Har skatt redan betalats återbetalar Transportstyrelsen överskjutande belopp. Återbetalning sker till den som vid avställningen är registrerad som ägare. Vidare bör uppmärksammas att skattskyldigheten fastställs genom automatiserad behandling. Vid felaktigheter skall beslutet överklagas till Skatteverket, som är den beslutande myndigheten.
Hur bestäms skattens storlek?
Det finns en rad olika faktorer som bestämmer skattens storlek. Nedanstående faktorer kan inverka på skattens storlek.
1. Hemkommun. Härmed avses i vilken kommun fordonets ägare är folkbokförd. I glesbygder kan ett avdrag på maximalt 384 kronor per år erhållas.
2. Miljöklass.
3. Antal axlar. Ett fordon kan ha mellan en och fem axlar och antalet påverkar skattens storlek.
4. Drivmedel. De drivmedelskategorier som finns är bensin, diesel, alkohol, gas och el.
5. Koldioxidutsläpp. Så kallade miljöklassbilar beskattas utifrån hur mycket koldioxid de släpper ut.
6. Skattevikt. Vad skattevikten utgörs av beror på fordonskategorin, exempelvis kan nämnas att för personbilar utgörs skattevikten av fordonets tjänstevikt.
7. Kopplingsanordning. Härmed avses kopplingsanordningen mellan tunga lastbilar och släp.
8. Fordonskategori. Alla fordon delas upp i olika fordonskategorier av skattepliktiga och icke skattepliktiga fordon.
9. Användningssätt, vilket påverkar fordonsskatten för tunga terrängvagnar, traktorer och motorredskap.