Handelsbolag, enkla bolag och kommanditbolag är alla bolag och regleras av i stort sett samma lagstiftning. För att kunna avgöra om ett bolag föreligger krävs att man tar ställning till vissa grundläggande faktorer. Man brukar uppställa tre krav som skall vara uppfyllda för att ett bolag skall föreligga. För det första skall ett avtal mellan delägarna reglera samarbetet. För det andra skall det finnas ett syfte med bolaget, vilket dessutom skall vara gemensamt för delägarna. För det tredje skall delägarna ha åtagit sig att verka för detta syfte.
Avtalsförhållandet
Som nämnts ovan är ett avtal mellan delägarna en förutsättning för att ett bolag skall föreligga. Dock kan det finnas fall då ett avtal föreligger mellan delägarna utan att ett bolag därmed har uppkommit. Som exempel kan nämnas då något ägs gemensamt av flera, så kallat samägande. För det fall ägarna endast har avtalat om hur egendom som ägs gemensamt skall användas är det normalt samäganderättsregler som skall tillämpas. Har ägarna dock avtalat att egendomen skall användas för gemensam vinning talar detta för att ett bolag kan föreligga. Gemensamt vinstsyfte är nämligen ett utmärkande drag för bolag. Vidare innebär kravet på avtal att det måste finnas flera delägare, eftersom man inte kan ha ett avtal med sig själv. Både juridiska och fysiska personer kan vara delägare i ett bolag. Dock får varken den som är omyndig eller försatt i konkurs vara delägare. Vidare är det viktigt att uppmärksamma att det inte krävs att delägarna vidtar några speciella åtgärder eller ens är medvetna om bolagsförhållandet för att bolaget skall uppkomma. När de tre rekvisiten är uppfyllda uppstår nämligen bolaget utan vidare åtgärder.
Det gemensamma syftet
Att delägarna vill samverka för ett gemensamt syfte är ett grundläggande kännetecken på ett bolag. Orden syfte och verksamhet anger ramen för vad delägarna har åtagit sig. Utanför denna ram kan inte några krav ställas på delägarna. Vidare krävs att det gemensamma vinstsyftet är det avgörande inslaget i ett avtal för att det skall bli fråga om ett bolag. Något annat som är kännetecknande för ett bolag är att man har för avsikt att även dela den förlust som kan uppkomma. Att makten i bolaget utövas av flera i gemenskap brukar också ses som karaktäristiskt för ett bolag. Vidare gäller att om parterna har bestämt sig för att bedriva verksamheten under ett gemensamt namn eller benämnt avtalet som ligger till grund för verksamheten som bolagsavtal tyder det på att ett gemensamt bolagssyfte föreligger. Vidare bör nämnas något om gränsdragningen mellan föreningar och bolag. För ideella föreningar saknas lagregler och även denna samverkansform bygger på ett avtal. I ett bolag krävs samtycke av alla delägare för att en ny medlem skall kunna tas in. I föreningar kan man i stadgarna föreskriva begränsningar för rätt till inträde men det krävs i regel inte någon ändring av det bakomliggande avtalet, vilket är fallet för bolag. Kännetecknande för ett bolag är att en ny medlem tas in genom att medlemmen blir en del av avtalet. I föreningen skall istället en ny medlem ansöka om medlemskap och skrivs därefter in i föreningens firma. Slutligen kan nämnas att för att avgöra om ett bolag eller en förening föreligger bör man se till ett flertal faktorer såsom kraven på aktivitet av medlemmarna, förekomst av styrelse och liknande bolagsorgan samt hur nya medlemmar antas. Rent generellt kan konstateras att en förening är en öppnare organisation med ett varierande antal medlemmar.
Aktivitetsplikten
Med aktivitetsplikten menas att delägarna skall vara förpliktigade att verka för det gemensamma bolagssyftet. Om delägarna avtalat om att bolagets eventuella förlust skall delas mellan dem brukar detta krav anses vara uppfyllt. Dock kan man säga att aktivitetsplikten innehåller en tidsaspekt. Detta då en enstaka handling i vinstsyfte i regel inte räcker för att ett bolag skall föreligga. Om samverkan mellan delägarna däremot går ut på kontinuerliga transaktioner kan man dock tala om ett bolag.