Allmänt om sekretess


Sekretess innebär kortfattat att något är hemligstämplat. De får med andra ord inte yppas av varken myndigheter, privatpersoner eller av juridiska personer. Sekretess är till för att skydda personers och juridiska enheters känsliga uppgifter. Det kan till exempel finnas en risk att personen eller närstående som uppgiften gäller blir lidande om uppgifterna vore öppna för allmän beskådning. Med uppgifter syftar man på information som har ett bestämt innehåll och som troligtvis återfinns i ett IT-system eller i pappersform.

Sekretessens omfång

Formuleringen av reglerna för sekretess är ofta av sådant slag att sekretessen infaller för en särskild uppgift inom ett visst sammanhang, eller en särskild myndighet eller verksamhet under en viss tid. Avgörandet av ifall sekretess skall gälla beror ofta på om utlämnandet kan medföra någon slags skada för den som behandlats. Det är bara den som behöver tillgång till uppgifterna i sitt arbete som får ta del av dem. Längden för sekretessen varierar, men tiden för sekretessen kan vara upp till 70 år. När det gäller en privatpersons uppgifter måste man dock alltid pröva ärendet innan utlämnandet. Normalt sett går det inte att överföra sekretess mellan olika myndigheter, man gör alltid en ny bedömning av uppgifterna, men det finns undantag.

Sekretessbedömning

Att en handling anses vara allmän innebär inte nödvändigtvis att den är offentlig, även om det är huvudregeln. För att en allmän handling skall sekretessbeläggas krävs lagstöd och detta kallas handlingssekretess. Varje gång någon begär ut en allmän handling prövas huruvida informationen skall omfattas av sekretess. En handling som tidigare vart sekretesskyddad behöver nödvändigtvis inte anses vara det vid nästa bedömningstillfälle. Sekretessbedömningen görs i första hand av den handläggare som hanterar ärendet i fråga, då bedömningen avgörs från fall till fall. Man gör med andra ord en individuell bedömning från fall till fall.

Vilket behov finns det att skydda uppgifter?

Det finns många olika intressen som behöver denna sorts skydd. Det kan till exempel röra sig om känsliga uppgifter gällande personlig integritet, företags affärsförhållanden, myndigheters ekonomi och säkerhet bland annat. Uppgifterna kan innefattas av ett svagare eller starkare skydd, det tar sig i uttryck på olika sätt i lagstiftningen. Det kan röra sig om information som från början är offentlig, men sedan sekretesstämplas eftersom någon kan komma att skadas ifall informationen kommer ut. Det är även möjligt att en sekretessbelagd uppgift kan utlämnas ifall utredningen visar på att det inte kommer uppstå någon skada ifall allmänheten får ta del av den. Det finns även de uppgifter som inte ens behöver utredas för att komma att sekretessbeläggas.

Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter

Det finns bestämmelser om särskilda fall då myndigheter eller andra organ som handlägger känsliga uppgifter kan lämna ut sekretessbelagda uppgifter. Men då krävs det att den som mottar uppgifter i sin tur håller informationen för sig själv, de omfattas med andra ord av tystnadsplikt. I annat fall kan denne bli dömd till både böter och fängelse. Det kan även uppkomma ett skadeståndsansvar ifall yppandet av de sekretessbelagda uppgifterna på något vis skulle orsaka skada för den berörda.

Undantag

Vid samtycke det okej att lämna ut uppgifterna. Den som uppgifterna gäller har alltid rätt att ta del utav dem, detta kallas partsinsyn. Det finns även fall då sekretessbelagda uppgifter måste lämnas ut utan ett sådant samtycke. Det gäller när en annan myndighet kan behöva uppgifterna för att utföra sitt arbete, till exempel är det vanligt att försäkringskassan behöver uppgifter från kommuner och landsting men även att försäkringskassan lämnar ut uppgifter till olika myndigheter om de anser att det finns ett starkare intresse än sekretessen.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar