Man skall inte blanda ihop skattelagstiftningens regler om utdelning med de som gäller för kapitalvinster, alltså om man säljer aktier med vinst. En utdelning är medel man får av ett aktiebolag just på grund av att man äger aktier i bolaget. Skatterättsligt uppstår faktiskt inte så få frågor kring utdelning och här kommer att diskuteras ett par av dessa. Området är dock så omfattande att endast ett axplock av de centrala reglerna kommer att gås igenom.
Det finns aktier av olika slag. Börsnoterade aktier är sådana som handlas på en börs och är registrerade hos värdepapperscentralen, medan onoterade aktier inte handlas på börsen. Vid utdelning på sådana aktier betalar man 30 respektive 25 procent i skatt. Det finns dessutom en speciell sorts aktier, som kallas för kvalificerade aktier, för vilka gäller lite särskilda regler. Här skall endast sägas att det rör aktier i mindre företag med få ägare, som ofta själva arbetar i företaget. Utdelning på sådana aktier beskattas endast med 20 procent.
Utdelning på aktier kan man både få i pengaform, kontant, eller i form av till exempel aktier. Kontant utdelning är det vanligaste, och antagligen inte helt okänt för de flesta svenskar. Flera av våra stora börsnoterade företag gör årliga kontanta utdelningar till sina aktieägare. Ofta är skattereglerna heller inte speciellt problematiska vid sådana utdelningar. Äger man aktier i ett börsnoterat bolag på ett fastställt datum, ofta dagen innan bolagets stämma, har man rätt till utdelning och man skall deklarera för denna utdelning. Utdelning i form av aktier är en något mer komplicerad fråga. Får man utdelning i form av andra värdepapper än aktier kan det vara bra att minnas att dessa alltid är skattepliktiga, men får man aktier som utdelning kan den faktiskt under vissa omständigheter vara skattefri. Kort kan också nämnas att man, sedan ett par år, under vissa omständigheter skattefritt kan skänka bort sin utdelning till exempelvis välgörenhet så länge man gör det innan man har fått pengarna. Poängen med att göra detta är förstås att man då inte först behöver betala skatt på utdelningen och sedan skänka pengar utan istället kan ge mer, till samma kostnad för en själv.
Som aktieägare bör man, när bolagsstämman närmar sig, ta sig en funderare på om man tjänar på att få utdelning eller om man istället bör sälja sitt aktieinnehav och betala skatt på sin kapitalvinst. Även om skattesatsen på de två är densamma kan det nämligen vara så att om man tidigare har gjort förluster, kan det vara gynnsamt att göra en kapitalvinst för att på så sätt kunna kvitta förlusterna mot vinsten.
Några viktiga begrepp som berör utdelning är avknoppning och inköpsrätter. Ett bolag kan knoppa av ett bolag. Det delar då ut aktier i, till exempel, ett dotterbolag till aktieägarna. Som huvudregel skall man betala utdelningsskatt motsvarande aktiernas värde om man får sådana aktier. En inköpsrätt å sin sida är en rätt att, på grund av att man äger en viss aktie, till ett bra pris köpa aktier i ett annat bolag. En sådan rätt likställs, skatterättsligt, med utdelning.
Slutligen något om de former av utdelning som inte är helt rumsrena; så kallad förtäckt utdelning och utdelning som rent ut sagt är olovlig. Det fall där ett bolag försöker att föra ut pengar till aktieägarna, utan att göra det genom utdelning, för att på så sätt undkomma beskattning hos ägarna kallas för förtäckt utdelning och görs genom exempelvis underprisöverlåtelser. Sådan förtäckt utdelning kommer att beskattas på samma sätt som utdelning. Man skall inte blanda ihop detta med olovlig utdelning, vilket är en benämning på när ett företag delar ut pengar som det inte får dela ut. Sådan utdelning kommer att begäras tillbaka av alla som varit med och fattat beslutet om att det skulle ske.