Fonder är en slags portfölj av olika sorters värdepapper. Med värdepapper avses handlingar som representerar ett värde på så vis att innehavaren kan utfå pengar eller en prestation mot uppvisande av värdepappret. Som exempel på värdepapper kan nämnas aktier, obligationer, optioner och konvertibla skuldebrev. Portföljen ägs gemensamt av alla de som har investerat pengar i fonden. Storleken på andelsinnehavet bestäms utifrån hur mycket pengar den enskilda delägaren har investerat i fonden. Den som har investerat mer pengar har således en större andel. Fonderna förvaltas av så kallade fondbolag. Fondbolag är aktiebolag som har fått tillstånd enligt lag att förvalta fonder. Fondbolagen kan vidare handha flera olika fonder.
Fondsparande
Vem som helst kan spara i fonder, men för att köpa fonder behöver man ha ett så kallat fondkonto. Den som köper andelar av fonden blir, som nämnts ovan, en av flera delägare av fonden och fondens tillgångar. Fondens delägare kallas för andelsägare eftersom de äger en andel av fonden. Förvaltaren, d.v.s. fondbolaget, köper värdepapper för de pengar som investeras i fonden av de enskilda andelsägarna. En fonds marknadsvärde beräknas vidare dagligen och kallas för NAT (Net Asset Value). Beräkningen sker på så vis att fondens samtliga tillgångar läggs samman, sedan dras summan av kostnaderna för förvaltningen av från summan av samtliga tillgångar. Slutligen delas summan med antalet delägare. Fondkursen bestäms en gång om dagen, till skillnad från aktier som beräknas kontinuerligt. Om fondens tillgångar stiger i värde blir således även fondandelarna mer värda. Fondbolagen tar ut en så kallad förvaltningsavgift för förvaltnings-, administrations-, tillsyns- och förvaringskostnader. Hur hög förvaltningsavgiften är varierar mellan olika fonder. Avgiften tas ut dagligen, d.v.s. med 1/365-del. Som nämnts ovan tas avgiften vidare ut innan fondens utveckling beräknas. Ibland kan det dessutom finnas en köp- eller säljavgift för vissa fonder, vilket innebär att fondbolaget tar ut en avgift vid köp eller försäljning av andelar i fonderna. Summan av fondens kostnader brukar vidare benämnas TKA. I denna summa inkluderas även skatter och transaktionsavgifter. TKA brukar vidare anges i en procentsats av de genomsnittliga fondtillgångarna.
Skillnader mellan fondsparande och sparande i enskilda aktier
När man sparar pengar i en fond kommer tillgångarna fördelas mellan minst 16 olika aktier. Detta innebär att risken fördelas mer än om enskilda aktier köps, där investeringen endast sker i ett företag. Vidare innebär fondsparandet en möjlighet att investera i aktier från flera olika länder och ett bredare placerande. Ibland kan det dessutom vara krångligt och dyrt att köpa utländska aktier, vilket den som vill placera i fonder inte behöver oroa sig för. Oftast investerar fonderna i 20-30 olika sorters aktier med en bredare spridning. Detta innebär att fonderna inte är lika känsliga för upp- och nedgångar i vissa marknader. När någon investerar i fonder är det dessutom enklare att spara på det vis som passar denne bäst. Detta då det är möjligt att placera tillgångar i fonden när och hur man vill. Om andelsägaren vill investera en viss summa exempelvis månadsvis är detta möjligt samtidigt som det är möjligt att investera endast en gång eller med längre mellanrum.
Olika sorters fonder
Det finns flera olika sorters fonder och flera olika risknivåer. Bland de vanligaste formerna av fonder är blandfonder, aktiefonder och räntefonder. Blandfonder är en fond som placerar i både räntebärande värdepapper och aktier. Hur stor andel som utgörs av aktier och hur stor andel som utgörs av räntebärande värdepapper kan dock skilja sig åt mellan olika fonder. En aktiefond är en fond där minst 75 % av fondens kapital investeras i aktier. Andelsägarna i en aktiefond blir vidare indirekta delägare i de företag som har utgett aktierna. Räntefonder är sådana fonder där pengarna placeras enbart i räntebärande värdepapper. Räntebärande värdepapper kan bland annat vara obligationer eller statsskuldväxlar.