Åklagarmyndigheten och åklagare


Det svenska åklagarväsendet består av Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Meningen är att dessa två myndigheter i samverkan med varandra hela tiden ska sträva mot målet att göra det svenska åklagarväsendet effektivt, enhetligt och väl sammanhållet i hela landet.

Nu ska vi dock koncentrera oss på Åklagarmyndigheten. Åklagarmyndigheten består av 39 olika åklagarkammare. Av dessa 39 åklagarkammare är 32 stycken så kallade allmänna kammare, fyra stycken är nationella kammare och tre stycken är internationella kammare. De allmänna åklagarkamrarna har ansvar för varsitt geografiskt område. I de större städerna finns flera åklagarkammare, men i allmänhet gäller att de allmänna åklagarkamrarna är ansvariga för ett område som ungefär motsvarar ett län.

De nationella åklagarkamrarna är gemensamma för hela Sverige, i motsats till de allmänna åklagarkamrarna som alltså är regionala. Dessa fyra nationella åklagarkammare har varsin specialuppgift. En har hand om bekämpning av korruption, en tar hand om miljö- och arbetsmiljömål, en ansvarar för säkerhets- och terroristmål och den sista har hand om brottsmisstankar som riktas mot poliser. De internationella åklagarkamrarna har till uppgift att bekämpa organiserad, gränsöverskridande (alltså internationell) brottslighet. De internationella åklagarkamrarna ansvarar dessutom för det internationella åklagarsamarbetet med andra stater.

Förutom alla olika åklagarkammare finns tre så kallade utvecklingscentrum hos Åklagarmyndigheten, ett i Malmö, ett i Göteborg och ett i Stockholm. Dessa tre utvecklingscentrum har alla olika ansvarsområden (till exempel ansvarar utvecklingscentret Malmö för bland annat frågor om hatbrott och utvecklingscentret Göteborg för frågor om Barnkonventionen). Inom sina respektive ansvarsområden ska utvecklingscentrumen se till att utveckla och förbättra metoder för lagföring. Dessutom har utvecklingscentrumen ansvar för rättsutveckling inom sina respektive områden.

Chef över Åklagarmyndigheten är riksåklagaren och vice riksåklagare är ställföreträdande chef. Både riksåklagaren och vice riksåklagaren är fullmaktsanställda av regeringen, vilket innebär att speciella regler gäller för hur man ska kunna skilja dem från deras uppdrag. Förutom att vara chef över Åklagarmyndigheten och därmed ansvara för ledningen av myndighetens arbete är riksåklagaren även Sveriges högsta åklagare (efter regeringen som i vissa fall kan fungera som åklagare). Enligt huvudregeln är det bara riksåklagaren som får föra talan i Högsta domstolen, men riksåklagaren har fått en möjlighet att delegera det ansvaret i specifika fall till en annan allmän åklagare.

Vilka är då allmänna åklagare? Allmänna åklagare är, förutom riksåklagaren och vice riksåklagare, överåklagare och vice överåklagare, chefsåklagare och vice chefsåklagare samt kammaråklagare. Det är alltså bland dessa åklagare som riksåklagaren får förordna någon att föra talan i Högsta domstolen. Förutom dessa allmänna åklagare finns det även en möjlighet att utse så kallade biträdande åklagare och extra åklagare. Vilka uppgifter som överåklagaren och vice överåklagaren ska utföra bestäms av riksåklagaren. Överåklagare och vice överåklagare får av riksåklagaren utses till chefer över åklagarkammare.

Vad krävs då för att kunna bli åklagare? Det första steget mot att bli åklagare är att studera till jurist, eftersom juristexamen är ett krav för att man ska kunna anställas som så kallad åklagaraspirant. Förutom en juristexamen behöver den som vill bli åklagare även ha förvärvat en så kallad notariemeritering, vilket man till exempel kan göra genom att vara notarie i en tingsrätt i två år (detta är dock inte det enda sättet). En person som både har en juristexamen och en notariemeritering får anställas som åklagaraspirant av Åklagarmyndigheten. Åklagaraspirant är man i mellan nio och tolv månader. Anställningen som åklagaraspirant är en provtjänstgöring. Då tiden för den tagit slut ska Åklagarmyndigheten besluta om åklagaraspiranten ska anställas som assistentåklagare och därmed få fortsätta sin väg mot att bli allmän åklagare. Assistentåklagare är man under en tid av två år, och då dessa två år är slut fattar Åklagarmyndigheten beslut om ifall vederbörande ska anställas som kammaråklagare.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar