Att gifta sig, eller att ingå äktenskap som det mer formellt kallas, är för många ett naturligt steg man väljer att ta för att visa omvärlden sin kärlek och sin samhörighet. Man kan gifta sig i kyrkan eller genom en borgerlig vigselceremoni som kan hållas i rådhuset eller på annan plats. Det finns inga skrivna regler som bestämmer vart man får lov att ha sin vigsel och det kan därför ske på alla möjliga ställen, så som på bryggor och bergstoppar eller hemma i vardagsrummet.
Många par planerar sitt bröllop lång tid i förväg och några väljer att först förlova sig. En förlovning har ingen juridisk innebörd, utan är en gammal tradition som kan ses som ett löfte om att man en dag ska gifta sig. Tidigare talade man även om trolovning, som fram till 1915 hade en juridisk innebörd och var ett bindande löfte om framtida äktenskap. Detta är nu avskaffat och en förlovning kan mer ses som en romantisk gest och ett frieri kan bli ett fint minne. Tidigare sade man att bröllopet skulle ske inom ett år från förlovningen, men idag brukar man bortse ifrån detta och en förlovning kan pågå i flera år. Man kan även välja att inte gifta sig, utan leva sitt liv tillsammans som förlovade. Innan man väljer om man ska gifta sig eller inte, så kan det vara bra att tänka på att det juridiska skyddet för äkta makar är annorlunda än det för enbart förlovade eller sammanboende. Det kan vara klokt att verkligen ta reda på vilka skillnader det finns och fundera över sina val, framförallt om det finns barn med i bilden.
När man har valt att ingå i det äkta ståndet skall man först göra en hindersprövning. En sådan ansökan görs skriftligt till skatteverket, inom fyra månader innan vigseln. I ansökan skall paret skriftligen försäkra att de inte är släkt med varandra på de sätt som utgör ett hinder för äktenskap och om någon av parterna har varit gift innan skall man också ange det och visa upp intyg på att man nu är skild. Det som anses vara hinder för giftermål är om man är släkt i rakt upp- eller nedstigande led eller om man är helsyskon. Kusiner får lov att gifta sig och man kan ansöka hos länsstyrelsen för att få tillstånd att gifta sig om man är halvsyskon. Man måste också vara över 18 år, men om det finns särskilda skäl så kan myndigheterna utfärda tillstånd även för någon under 18. Om skatteverket anser att det inte finns några hinder för äktenskapet, så utfärdas ett skriftligt bevis på detta som man ska visa upp för vigselförrättaren.
Äktenskap ingås genom vigsel. Oavsett om man väljer att gifta sig inför sin släkt och vänner eller i allra största hemlighet så måste det, förutom paret som ska ingå äktenskap, finnas en vigselförrättare som är behörig att utföra en vigsel samt minst två vittnen. Den som skall utföra vigseln skall vara behörig att få utföra ceremonin och det är förrättarens ansvar att kontrollera att paret har gjort sin hindersprövning. De parter som skall gifta sig måste båda närvara vid vigseln och förrättaren skall fråga dem var för sig om de samtycker till äktenskapet. Därefter ska förrättaren förklara dem för äkta makar. Ett skriftligt vigselbevis skall också utfärdas omedelbart efter vigseln, som dokumentation över att paret nu är gifta med varandra. Det är också den som vigt paret som skall underrätta skatteverket att vigseln har ägt rum, så att även skatteverket kan kontrollera att en hindersprövning har ägt rum.
Paret som gifter sig får själva bestämma om vilket efternamn man vill välja. Traditionellt fick
kvinnan mannens efternamn efter bröllopet, men idag kan man lika gärna välja att ta kvinnans namn. Man kan också tillämpa dubbla efternamn eller välja ett helt nytt namn. Huvudregeln är oavsett att man ska anmäla vilket eller vilka efternamn man väljer senast i samband med vigseln. En sådan anmälan görs till skatteverket på en speciell blankett.
När man har firat bröllop börjar livet som gift. I äktenskapsbalkens första kapitel finns några grundläggande regler för det gemensamma livet. Där står det att man i ett äktenskap skall leva tillsammans som äkta makar och man skall visa varandra trohet och hänsyn, gemensamt ansvara för hemmet och eventuella barn. Man skall fördela ansvaret mellan sig och ge varandra nödvändig information för att hushållet och familjelivet skall fungera på ett bra sätt. Det framgår också att varje make själv är ansvarig för sin egendom och sina egna skulder. Det kan vara bra att tänka på, det är först när man väljer att skiljas som den egna ekonomin kan påverkas.
Man kan reglera de ekonomiska förhållandena genom att skriva ett äktenskapsförord. Genom att skriva ett förord kan man skydda viss egendom från att vara giftorättsgods, det vill säga att det ska undantas från en framtida bodelning. Det kan vara bra att skriva ett äktenskapsförord om man känner att en viss egendom är så viktig att det finns behov av att skydda denna. Ett formellt äktenskapsförord skall vara skriftligt och undertecknat av båda parterna och skall registreras hos domstol för att vara gällande. Om man lämnar in det inom en månad efter bröllopet så gäller det från och med det datum som vigseln ägde rum, annars gäller det från det datum som det blir registrerat. Man kan välja att skriva och registrera ett äktenskapsförord när som helst under ett pågående äktenskap om man plötsligt känner behovet av detta. Man kan rådfråga en jurist som är kunnig inom området för att få hjälp med utformningen och processen runt registrering och liknande. Ett giltigt äktenskapsförord ändras genom att man skriver ett nytt dokument och registrerar detta.
Ett äktenskap upplöses genom skilsmässa, som i lagen kallas äktenskapsskillnad, eller vid någondera parts dödsfall. Slutligen kan nämnas att numera kan äktenskap ingås mellan två personer av samma kön, såväl som mellan en kvinna och en man.