Det är endast i vissa fall som en lokalhyresgäst har rätt till uppskov med sin avflyttning. Så är dock fallet dels när det är en hyresvärd som har sagt upp hyresavtalet, dels när en hyresgäst har sagt upp hyresavtalet till omförhandling, men då någon förlängning av avtalet inte kommer till stånd. Det måste finnas ett sakligt skäl för att uppskov skall medges. Exempelvis kan det för en hyresgäst vara nödvändigt med ett uppskov för att kunna avveckla den verksamhet som bedrivs, eller i väntan på att få tillträde till en ny lokal. För en hyresvärd kan ett skäl vara att det länge har varit osäkert om hyresgästen verkligen kommer att flytta och hyresvärden därför inte har haft anledning att skaffa någon ny hyresgäst.
Det finns ingenting som hindrar att hyresgästen och hyresvärden tillsammans kommer överens om uppskovet. Om parterna inte kommer fram till någon överenskommelse kan hyresgästen och/eller hyresvärden ansöka hos Hyresnämnden om skäligt uppskov med avflyttning. För att det skall vara möjligt måste det indirekta besittningsskyddet gälla för hyresavtalet. En ansökan om uppskov skall ha kommit in till hyresnämnden före hyrestidens utgång.
Efter ansökan från hyresgästen eller hyresvärden, skall Hyresnämnden medge skäligt uppskov
med avflyttning från lokalen, dock högst två år. I bedömningen huruvida uppskov meddelas eller inte, görs en avvägning mellan hyresvärdens respektive hyresgästens intressen. Ansökan måste ha inkommit till Hyresnämnden innan hyrestidens utgång. En för sent inkommen ansökan prövas däremot om motparten inte invänder däremot, men om en sådan invändning lämnas avvisas ansökan. Uppskov med avflyttning ansöks hos Hyresnämnden, hyresgästen kan alltså inte ansöka om dylikt uppskov vid allmän domstol exempelvis i samband med att talan berörande uppsägningens giltighet förs.
När det handlar om ändrade hyresvillkor har det i förarbeten till lagstiftningen diskuterats behovet av att parterna kan behöva rådrum för att kunna vidta de åtgärder som en avflyttning medför, speciellt för det fall då det endast återstår en kortare tid av hyrestiden och då det förhållandevis sent, har stått klart att parterna inte kan nå en överenskommelse. Exempelvis om verksamheten skall drivas vidare, bör hyresgästen ges tid att finna annan lokal, och det kan ibland framstå som rimligt med ett uppskov längre än ett år.
När det rör sig om uppsägning på annan grund än ändrade hyresvillkor, exempelvis om hyresgästen har åsidosatt sina förpliktelser, är det enligt förarbeten annorlunda. I dessa fall bör en hyresgäst, redan vid uppsägningen, räkna med att hyresförhållandet skall upphöra. Utgångspunkten vid bedömning av behovet till uppskov, bör vara den tidpunkt då det står klart för parterna att de inte är överens beträffande någon förlängning. Hyresgästen kan i sådant fall, redan i samband med uppsägningen, planera för sin avflyttning och behovet av en längre tids uppskov torde därför vara mindre. Ett uppskov kan avse högst två år från det att hyrestiden gick ut. Medges uppskov, skall hyresnämnden fastställa skäliga hyresvillkor för tiden från avtalets upphörande till dess hyresgästen skall flytta.
TIDPUNKT FÖR AVFLYTTNING
När ett hyresavtal är uppsagt och uppsägningstiden har löpt ut skall hyresgästen senast klockan 12 dagen efter vara borta från lokalen. Lokalen skall då kunna tillträdas av en eventuell ny hyresgäst. Om den dag då lokalen skall lämnas är en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton skall lokalen i stället lämnas nästa vardag. Hyresvärd och hyresgäst kan i hyresavtalet själva avtala om vad som är rätt tidpunkt för avflyttning.