Enligt regeringsformen har arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer rätt att vidta stridsåtgärder, såvida begränsningar inte finns i lag eller avtal. När det talas om begränsningar genom avtal är det kollektivavtal man menar. Att en arbetstagare åtagit sig att arbeta genom ett enskilt anställningsavtal hindrar inte arbetstagaren från att delta i en av arbetstagarorganisation anordnad stridsåtgärd.
De fyra punktförbuden
När arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer ingått kollektivavtal begränsas som sagt rätten att vidta stridsåtgärder. Man brukar i allmänhet tala om att det föreligger en så kallad fredsplikt. När fredsplikt föreligger finns det regler som stadgar förbud mot att vidta vissa specifika åtgärder. Dessa förbud brukar omnämnas som de fyra punktförbuden.
Det första punktförbudet innebär ett förbud mot att vidta stridsåtgärder för att försöka förmå motparten att ändra ståndpunkt i en tvist om kollektivavtalets giltighet eller innebörd. Det andra punktförbudet förbjuder stridsåtgärder som har till syfte att åstadkomma en ändring i ett redan befintligt kollektivavtal under dess giltighetstid. Vad som anses utgöra en ändring är en tolkningsfråga, men i praktiken är utrymmet för argumentation i denna fråga inte särskilt stort. Enligt praxis avses med ändring av kollektivavtal varje yrkande om att beröva motparten en rättighet som tillkommer honom genom kollektivavtalet.
Enligt det tredje punktförbudet är det förbjudet att vidta stridsåtgärder i syfte att åstadkomma ett nytt avtal medan det gamla avtalet fortfarande gäller. Vanligtvis inleder parterna förhandlingar om nytt kollektivavtal redan innan det gamla har upphört. Det tredje punktförbudet innebär att stridsåtgärder får vänta tills det gamla avtalet har upphört. Parterna kan dock varsla om stridsåtgärder innan avtalet gått ut.
Det fjärde och sista punktförbudet stadgar ett förbud mot så kallade sympatiåtgärder. En sympatiåtgärd är en åtgärd från en utomstående part, i syfte att understödja en part i en stridsåtgärd. Sympatiåtgärderna är olovliga då den så kallade primärkonflikten är olovlig, det vill säga när part vidtar stridsåtgärd medan de fortfarande är bundna av ett kollektivavtal. Det viktigaste med regeln brukar dock sägas vara vad som kan utläsas av den motsatsvis, nämligen att om den ursprungliga stridsåtgärden är lovlig är det också tillåtet att vidta sympatiåtgärder. Detta innebär alltså att om hotell och restaurangfacket vill vidtar stridsåtgärder mot en salladsbar som saknar kollektivavtal, kan exempelvis transportarbetarförbundet som organiserar de som levererar råvaror till salladsbaren vidta sympatiåtgärder genom att exempelvis inte leverera råvaror till salladsbaren.
Varsel
Innan en part vidtar en stridsåtgärd är den skyldig att varsla motparten senast sju dagar i förväg. Undantag från varselskyldigheten kan göras då ett varsel skulle föranleda att stridsåtgärden blir verkningslös. Som exempel brukar nämnas en blockad mot lossning av ett fartyg som endast ska ligga i hamn en kort tid. Varslet ska vidare vara skriftligt, motparten ska informeras om anledningen till den tänkta stridsåtgärden och om vilken omfattning åtgärden kommer att ha.
Sanktioner
Straffet för den som bryter mot fredsplikten är skadestånd. En viktig begränsning i skadeståndsskyldigheten är att enskilda arbetstagare inte kan bli skadeståndsskyldiga för att ha deltagit i en olovlig stridsåtgärd anordnad av en arbetstagarorganisation. Skulle enskilda arbetstagare tillsammans gå ihop och vidta en stridsåtgärd utan deras arbetstagarorganisations goda minne kan de dock bli skadeståndsskyldiga.