I svensk rätt finns fyra olika misstankegrader som kan bli aktuella då ett brott har begåtts. Dessa är kan misstänkas, skäligen misstänkt, på sannolika skäl misstänkt samt tillräckliga skäl för åtal. Misstankegraderna har betydelse för till exempel vilka tvångsmedel som får användas mot den misstänkte personen. I denna artikel ska misstankegraden skäligen misstänkt behandlas.
Skäligen misstänkt är en högre grad av misstanke än kan misstänkas, men en lägre grad av misstanke än på sannolika skäl misstänkt. För att en person ska kunna anses vara skäligen misstänkt för ett brott måste det finnas konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att den misstänkte personen har begått det aktuella brottet. Då det finns omständigheter som är tillräckliga för att en person ska kunna anses vara skäligen misstänkt för ett brott blir ett flertal olika tvångsmedel aktuella (tvångsmedel är åtgärder som en myndighet kan använda mot en person som inskränker den personens fri- och rättigheter). Låt oss gå igenom dessa i tur och ordning.
Reseförbud, vilket innebär att personen inte får lämna sin vistelseort utan tillstånd. För att reseförbud ska bli aktuellt för en skäligen misstänkt person krävs dock att fängelse finns i straffskalan för det misstänkta brottet. Något som liknar reseförbud är anmälningsskyldighet, vilket innebär att personen vid vissa bestämda tidpunkter ska anmäla sig vid en viss polismydighet. Även här krävs dock att fängelse finns i straffskalan för det aktuella brottet. Ett annat tvångsmedel som kan bli aktuellt är kvarstad, vilket innebär att personen ifråga förlorar rätten att förfoga över en viss del av sin egendom. Kvarstad kräver dock att det skäligen kan befaras att den som är skäligen misstänkt på något sätt kommer att försöka undandra sig sin skyldighet att till exempel betala böter.
Vid misstanekgraden skäligen misstänkt kan även en del tvångsmedel som genomförs i hemlighet bli aktuella. Det ena är hemlig teleavlyssning, vilket helt enkelt innebär att den misstänkte personens telefon avlyssnas. Detta blir dock bara aktuellt om straffet för det aktuella brottet är fängelse i minst två år eller om det på grund av omständigheterna finns anledning att anta att straffvärdet av ett annat brott kommer att vara högre än två år. Vidare kan hemlig teleövervakning bli aktuellt, vilket innebär att man hämtar in uppgifter om vilka telefonsamtal som den misstänkte har haft. Här krävs att straffet för det aktuella brottet är minst fängelse i sex månader eller att det rör sig om vissa speciellt angivna brottstyper. Slutligen kan även en hemlig kameraövervakning genomföras, vilket innebär att den misstänkte personen i hemlighet kameraövervakas. Här krävs dock att kameraövervakningen är av synnerlig vikt för utredningen (här kan noteras att synnerlig vikt är ett ganska högt ställt krav).
Även tvångsmedel som innebär en genomsökning av en skäligen misstänkt persons hem och person kan bli aktuella. Här tänker man väl främst på husrannsakan, vilket innebär att den misstänktes hem eller, till exempel, förråd genomsöks. Genomsökningar av den misstänkte som person kan ske genom kroppsvisitation, vilket innebär en genomsökning av den misstänkte personens kläder och föremål som han eller hon är med sig (till exempel en väska). För att en kroppsvisitation ska få göras krävs att brottet som personen är misstänkt för kan medföra ett fängelsestraff. Vidare kan även en kroppsbesiktning göras, vilket innebär en genomsökning av personens kropp samt provtagningar. Även här krävs att brottet har fängelse i straffskalan. Slutligen kan även skäligen misstänkta personer tvingas till att lämna ett salivprov för DNA-analys. Även här krävs att fängelse finns i straffskalan för det aktuella brottet.
I vissa fall kan en person som är skäligen misstänkt för brott även häktas. För att häktning ska kunna bli aktuellt då en person är skäligen misstänkt måste dock vissa förutsättningar vara uppfyllda. För det första krävs det att fängelse i mer än ett år ska finnas i brottets straffskala. För det andra krävs det att det finns fara för att den misstänkte kommer att avvika eller undandra sig lagföring eller straff, att han undanröjer bevis eller försvårar utredningen av brottet eller att han fortsätter sin brottsliga verksamhet. Dessutom får man inte anta att den misstänkte bara kommer att dömas till böter för brottet. Som alternativ kan häktning bli aktuellt då den misstänkte vägrar att berätta vem han är eller om han inte bor i Sverige. I de fall då en skäligen misstänkt person kan häktas får han även anhållas i avvaktan på att rätten ska fakta ett beslut om häktning. Även då det inte finns fulla skäl för häktning får en skäligen misstänkt person anhållas om det är av synnerlig vikt för utredningen av brottet.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att då omständigheterna gör att en person kan anses vara skäligen misstänkt för ett brott blir ett stort antal tvångsmedel aktuella. För de flesta tvångsmedlen krävs dock att fängelse finns i straffskalan för att de ska få användas mot en skäligen misstänkt person. Detta eftersom tvångsmedlen innebär en inkränkning av den misstänkte personens fri- och rättigheter och sådana inskräkningar bör inte tillåtas allt för lättvindigt.