Med börsbolag åsyftas i allmänhet sådana bolag som är noterade på en reglerad marknad. I Sverige finns två stycken reglerade marknader som drivs av en börs; OMX Nordic Exchange Stockholm AB (oftast kallad Stockholmsbörsen eller OMX) samt Nordic Growth Market (NGM Equity eller NGM). Vid sidan om dessa två finns även Burgundy AB (Burgundy) som också räknas som en reglerad marknad. Med begreppet reglerad marknad avses ett gränsöverskridande system inom EES-området (Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet) som sammanför köpare och säljare av finansiella instrument, där handeln är reglerad av ett objektivt regelverk och där affärerna leder till avslut. Benämningen börsbolag i strikt mening omfattar alltså endast bolag som handlas på någon av de reglerade marknaderna. När ett aktiebolag noterar sina aktier på börsen ingår bolaget ett avtal, vilket innebär att bolaget underkastar sig börsens regelverk. Reglerna för Stockholmsbörsen och NGM är i stort identiska, varför det är möjligt att behandla reglerna för båda börserna i samtidigt.
Vid det tillfälle bolaget lämnar en prognos eller ett framåtblickande uttalande gällande bolagets finansiella resultat och det faktiska resultatet, eller bolagets finansiella ställning, som på ett oväntat eller väsentligt sätt avviker från vad marknaden har fog att förvänta sig med tidigare lämnad information som grund, ska bolaget offentliggöra information om avvikelsen. Sådan information kallas vanligtvis vinstvarning alternativt resultatvarning.
Om bolagets finansiella ställning på ett väsentligt sätt särskiljer sig från en tidigare period måste bolaget också lämna en resultatvarning. Detta innebär att om bolaget ena året gör en stor vinst under ett kvartal och motsvarande kvartal nästkommande år förväntas göra en förlust som marknaden inte räknat med ska en resultatvarning lämnas. Syftet är att undvika att marknaden chockeras, vilket kan leda till oönskade svängningar i kursen. För att det ska råda en stabilitet på marknaden är det nödvändigt att bolaget resultatvarnar. Behovet av sådan information är särskilt stort när bolagets verkliga utveckling mellan två rapportperioder på ett kraftigt sätt avviker från de prognoser som investerare rimligen kunnat kalkylera, med ledning av bolagets tidigare lämnad information. Det bör hållas i åtanke att exempelvis pensionsfonder är de största aktieägarna, och att eventuella börsras kan få förödande konsekvenser för samhällsekonomin. Därför är det av yttersta vikt att investerarna har så korrekt information som möjligt tillhanda.
Reglerna innebär alltså att det finns två tillfällen då ett bolag är skyldig att lämna en resultatvarning. Det ena är då en tidigare lämnad prognos inte överensstämmer med det faktiska läget och det andra då bolagets finansiella situation väsentligt avviker från vad investerare haft skäl att räkna med. Detta innebär att börsbolagen löpande måste utvärdera den finansiella situationen i företaget och bedöma om en förändring i den finansiella statusen kräver ett offentliggörande. Vägledande är att investerarna ska kunna fatta förnuftiga beslut. Avvägningarna är inte alltid enkla för bolaget och besluten ska i all väsentlig mening fattas med grundval i den information som bolaget tidigare lämnat. Om det dock föreligger på sådant vis att marknadens förväntningar är uppskruvade, trots att bolaget i sig självt inte bidragit till det, finns ändå skäl för bolaget att resultatvarna.