Pension kan ses som en form av uppskjuten lön som utbetalas då arbetstagaren har uppnått pensionsåldern, d.v.s. 67 år. Under en arbetstagares yrkesverksamma liv samlar arbetstagaren ihop pensionsrättigheter som sedan utbetalas då arbetstagaren gå i pension. Det är pensionen som arbetstagaren sedan skall leva på under den återstående tiden av livet. I dagsläget består pensionen i tre huvudsakliga delar. Den första delen kallas för allmän pension. Vidare finns avtalspension och privat pension.
Den allmänna pensionen
Den allmänna pensionen utgör grunden i ersättningen och administreras av Pensionsmyndigheten. Den allmänna pensionen upparbetats genom att 18,5 % av arbetstagarens årslön och andra skattepliktiga inkomster avvaras för arbetstagarens allmänna pension. Den allmänna pensionen består i sin tur av tre olika delar; inkomstpension, premiepension och garantipension. Av avsättningen till den allmänna pensionen går 16 % direkt till inkomstpensionen. Inkomstpensionen är därför inkomstgrundad och baseras på de pensionsrätter som arbetstagaren har sparat in. 2,5 % av arbetstagarens avsättning till den allmänna pensionen går till premiepensionen. Medlen som inkommer i premiepension placeras sedan i fonder, som kan väljas av arbetstagaren själv. Hur stor premiepensionen blir beror på hur stora avsättningar arbetstagaren har gjort och i vilka fonder medlen placeras. Garantipensionen är till skillnad från de övriga delarna statligt finansierad och kan utges till den som har haft en låg eller saknat pensionsgrundande inkomst. Eftersom garantipensionen är till för att garantera en viss minimistandard för de med låga inkomster minskas garantipensionens storlek i takt med att arbetstagarens övriga pension ökar.
Tjänstepension
De flesta yrkesverksamma har en så kallad tjänstepension vid sidan av den allmänna pensionen. Tjänstepensionen fungerar på så vis att arbetsgivaren månadsvis avvarar en viss summa till förmån för arbetstagarens tjänstepension. Om arbetsgivaren är part i ett kollektivavtal kan tjänstepensionen även kallas för avtalspension. Tjänstepensionen består vidare av tre olika delar; ålderspension, sjukförsäkring och efterlevandeskydd. Hur stor tjänstepensionen blir beror på vilket avtalsområde arbetstagaren tillhör. Detta då tjänstepensionen tillförsäkras genom avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren alternativt i ett kollektivavtal. Detta innebär vidare att den som är arbetslös eller studerande inte får någon tjänstepension. Vidare måste den som är egenföretagare stå för sin egen tjänstepension. Det finns vidare två olika sorters tjänstepension; premiebestämd och förmånsbestämd tjänstepension. Den premiebestämda tjänstepensionen fungerar på så vis att det är förutbestämt hur mycket arbetsgivaren skall betala in. Hur stor tjänstepensionen blir i slutändan bestäms av vilken avkastning placeringarna ger och hur höga förvaltningskostnaderna är. Om denna variant väljs kan arbetstagaren själv påverka tjänstepensionens storlek genom sina val av placering av medlen. Vid förmånsersättning utgår pensionen istället i form av en viss procentsats av arbetstagarens lön. Arbetstagaren kan då inte själv påverka pensionens storlek.
Privat pension
Vid sidan av den allmänna pensionen och tjänstepensionen är det möjligt att ha ett privat pensionssparande. Det privata pensionssparandet är frivilligt och måste därför initieras av arbetstagaren själv. Sparandet sker hos en bank eller ett försäkringsbolag. Den privata pensionsförsäkringen kan varieras efter försäkringstagarens önskemål och behov. Det är upp till försäkringstagaren att bestämma hur mycket som skall betalas ut och under hur lång tid.