Oprioriterade fordringar i konkurser


I en konkurs är det inte ovanligt att det finns många intressenter som försöker få sin del ur resterande egendom. Det kan vara de som gör anspråk på saker som de anser sig ha rätt till, andra kan rikta krav i form av fordringar som de vill omvandla till pengar. För att undvika missförstånd skall sägas att fordringar är krav som någon riktar till exempelvis konkursboet. Om någon har lånat ut pengar till någon, så har långivaren en motsvarande fordran på låntagaren. När det finns många intressen, så gäller det att rangordna dessa och med hjälp av olika principer lösa de konflikter som kan uppstå.

Vad gäller oprioriterade fordringar i konkurser, så får de en ganska låg rang. Om det finns anspråk på saker, så går dessa normalt före fordringsanspråk. Detta förhållningssätt kan förklaras med att en sak lätt går att urskilja ur egendomsmassan i en konkurs. För att hävda en sakrätt, så krävs det just att saken går att identifiera och skilja ur mängden. Ett fordringsanspråk riktas däremot till hela egendomsmassan i konkursen. Hur kan detta då se ut i praktiken?

Låt oss anta att personen X har en oprioriterad fordran om 200 000 kronor på ett företag, låt säga ett handelsbolag, där såväl företaget som dess bolagsmän har gått i konkurs. När väl konkursförvaltaren har sett över de tillgångar som återstår, har man kunnat konstatera att utdelning till oprioriterade fordringar i bolagets konkurs kommer att uppgå till 25 procent medan samma utdelning i en av bolagsmännens konkurser kommer att uppgå till 50 procent. Den andra bolagsmannen, som också har gått i konkurs, har en utdelning på oprioriterade fordringar som uppgår till 20 procent. Förhållandet blir alltså följande:

HB: 25 procent
B1 (första bolagsmannen): 50 procent
B2 (andra bolagsmannen): 20 procent

Då blir frågan vad X har möjlighet att få ut totalt för sin fordran om 200 000 kronor. När det, som i det här fallet rör sig om ett handelsbolag, kan vi först konstatera att bolagsmännen har ett ansvar för bolagets skulder. Ansvaret är som huvudregel primärt och solidariskt vilket innebär att en fordringsägare kan rikta sitt krav direkt till bolagsmannen. Detta är en väsentlig skillnad jämfört med aktiebolag, där det råder personlig ansvarsfrihet för ägarna. Ägarna i ett aktiebolag kan normalt inte bli ansvariga för aktiebolagets skulder. Problemet i det här fallet med handelsbolaget är att även bolagsmännen har gått i konkurs. Då finns det en bestämmelse som stadgar att fordringsägare först måste rikta sitt anspråk till bolaget. I den mån fordringsägaren inte kan få ut hela sin fordran hos bolaget, får den därefter kräva resterande belopp hos de konkurssatta bolagsmännen.

Då blir utfallet följande. X får ut 50 000 kronor (200 000 x 0.25= 50 000) från handelsbolaget. Sedan kan X få ut 75 000 kronor (150 000 x 0.5= 75 000) ur B1:s konkursbo och 30 000 kronor (150 000 x 0.2= 30 000) ur B2:s konkursbo. Notera här att X bara kan kräva resterande belopp av sin fordran. Det är därför som procentsatsen beräknas på 150 000 kronor och inte det ursprungliga beloppet på 200 000 kronor. Sammanlagt kan således X få ut 155 000 kronor (50 000 + 75 000+ 30 000= 155 000) ur de tre konkurserna.

Det kan finnas ytterligare en aspekt till denna fråga. X kan, när han eller hon fick fordran, ha begärt att bolagsmännen skulle teckna en borgen såsom för egen skuld. Om en sådan borgen finns och bolaget samt bolagsmännen går i konkurs, kan fordringsägaren kräva bolagsmännen i lika hög grad som den kan kräva bolaget. Detta innebär att bolagsmännen inte längre har ett sekundärt ansvar utan ett primärt. Om det faktiskt finns ett borgensåtagande från bolagsmännens sida blir utfallet följande; X kan fortfarande bara få ut 50 000 kronor från bolaget. Däremot får X från båda bolagsmännen ut 100 000 kronor (200 000 x 0.5 = 100 000) respektive 40 000 (200 000 x 0.2 = 40 000). Sammanlagt blir utdelningen således 190 000 kronor (50 000 + 100 000 + 40 000 = 190 000). I denna situation är det tydligt att det lönar sig att kräva ett borgensåtagande från bolagsmännen, eftersom X får 35 000 kronor mer i utdelning.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar