Sveriges inträde i Europeiska Unionen (EU) har påverkat stora delar av den svenska lagstiftningen och rättstillämpningen och mervärdesskatteområdet är inte något undantag. Faktiskt är det så att medlemsländerna har beslutat om att harmonisera sina regler för moms. Det har bland annat inneburit att man har bestämt om lägstanivåer för skattens storlek. För de allra flesta varor och tjänster gäller en lägsta skattesats på 15 %. När man som momspliktig företagare handlar med företag eller människor från andra länder är det därför viktigt att ha en kunskap om både de EU-rättsliga reglerna, samt vad som gäller vid handel med länder som inte är medlemmar av unionen.
Inledningsvis skall sägas att försäljning av varor och tjänster till länder inom EU inte anses utgöra export. De gemensamma reglerna är förhållandevis komplexa, varför här endast kommer att presenteras en mycket grundläggande genomgång av principer.
På ett principiellt plan kan först noteras att olika regler gäller beroende på vem som är köpare av en vara. Säljer ett svenskt företag en vara till ett företag i ett annat EU-land tillämpas den så kallade destinationsprincipen. Det innebär att mervärdesskatt skall betalas i landet där det köpande företaget finns. Är det istället en privatperson som köper varan gäller istället den så kallade ursprungsprincipen. Denna innebär att momsen skall betalas i Sverige, d.v.s. landet där det säljande företaget finns. Säljer det svenska företaget istället en tjänst är det dock som huvudregel så att beskattningen också skall ske i Sverige. Det finns dock undantag för vissa olika tjänster, där istället speciella regler avgör i vilket land momsen kommer att tas ut. Exempel på sådana särskilda tjänster är konsultarbete och idrottstjänster.
Ovan nämnda regler rör bara tjänster och varor som går till EU-länder. Om man istället säljer en vara till ett land utanför EU gäller att man inte belägger köparen med någon moms. Sådana försäljningar utgör export i lagens mening. Man kommer dock ändå att ha rätt till avdrag för eventuell ingående skatt man har betalat.
Ett lite speciellt fall, som kan ge upphov till viss förvirring, är vad som gäller om man i Sverige säljer varor till turister från andra länder. Det är som tur är inte speciellt krångligt. Säljer man en vara i Sverige till en utländsk turist skall man precis som vanligt ta ut mervärdesskatt på tjänsten eller varan. Vad som dock kan vara intressant för vissa företag, är det faktum att om man har en köpare från ett land som inte är med i EU, kan man under vissa förutsättningar se sin försäljning som export. Det innebär då, som sagt, att man inte tar ut moms på försäljningen, varför den kan betalas tillbaka till köparen. För att kunna få göra en sådan återbetalning krävs bland annat att man kan bevisa att köparen är från ett tredje land, att varorna som sålts kostade minst 200 kronor samt att varan tagits ut från EU-området inom tre månader. Rent praktiskt brukar återbetalningen sedan lösas genom att man som säljare är knuten till en så kallad intygsgivare, som övervakar att varan förs ut inom tidsgränsen och sedan betalar tillbaka momsen till köparen.
Slutligen något rörande vad som gäller om man säljer sina produkter till diverse EU-institutioner eller till statliga organ i andra EU-länder. Sådana transaktioner är inte belagda med mervärdesskatt, under förutsättning att köparen förser säljaren med ett intyg. Med detta intyg kan sedan den svenska företagaren bevisa att en motsvarande försäljning hade varit momsfri i landet där köparen befinner sig.