Lojalitetsplikten mellan bolagsmän i kommanditbolag


Ett kommanditbolag kännetecknas av att en eller flera bolagsmän har ett begränsat ansvar för de skulder som bolaget ådrar sig. Minst en av bolagsmännen måste dock ha ett obegränsat ansvar. Den bolagsman som har ett begränsat ansvar för bolagets skulder kallas för kommanditdelägare, medan den bolagsman som har ett obegränsat ansvar kallas för komplementär. Kommanditbolaget är en form av handelsbolag och således en juridisk person. Om bolagsmännen i ett handelsbolag ändrar bolagsavtalet på ett sådant sätt att någon av dem får ett begränsat ansvar har handelsbolaget omvandlats till ett kommanditbolag.

Att en kommanditdelägare är begränsat ansvarig påverkar dennes förhållande till bolaget. Kommanditdelägaren har inga förvaltningsbefogenheter och får inte företräda bolaget, om inget annat avtalats om. En förändring av bolagsavtalet kräver dock kommanditdelägares godkännande. Kommanditbolaget bildas genom att ett avtal mellan bolagsmännen upprättas i vilket syftet med verksamheten, som måste vara en näringsverksamhet, ska framgå. I bolagsavtalet ska även finnas uppgifter om vilken insats kommanditdelägaren ska bidra med samt vilken andel av vinsten denne har rätt till.

Lojalitetsplikten

En komplementär har förvaltningsbefogenheter och får företräda bolaget. Denne har även vetorätt i frågor som rör bolaget, en rätt kommanditdelägare saknar. En komplementär får dock inte agera på ett sådant sätt att bolagets skadas, genom att exempelvis otillbörligt gynna sig själv eller tredjeman. Principen som gäller för handelsbolag om att bolagsmän ska behandlas lika gäller även för kommanditbolag.

Det finns ingen skyldighet för varken komplementär eller kommanditdelägare att skjuta till kapital för att täcka bolagets kostnader i den löpande verksamheten. Det föreligger inte en lika stark lojalitetsplikt för kommanditdelägare som det gör för komplementären. Kommanditdelägarens ställning i relation till bolaget kan i vissa fall jämställas med en aktieägare som endast svarar för sin insats i bolaget. Detta innebär att en kommanditdelägare exempelvis har en större frihet att bedriva konkurrerande verksamhet med kommanditbolaget än vad en komplementär har. Vid bedömningen av omfattningen av kommanditdelägares lojalitetsplikt ska hänsyn tas till bolagsmannens andel i vinsten, förvaltningsbefogenheter och insatsens storlek.

Komplementären har en mer långtgående lojalitetsplikt, som närmast kan jämställas med den som finns mellan bolagsmän i handelsbolag. Detta kan utryckas som att komplementären har en större omsorgsplikt gentemot bolaget. Detta innebär dock inte att kommanditdelägarens lojalitetsplikt är av bagatellartad natur. Kommanditdelägaren får inte agera på ett sätt som skadar bolaget och när denne fullföljer sitt uppdrag måste hänsyn till övriga bolagsmäns intresse visas. Inom ramen för lojalitetsplikten finns att kommanditdelägaren bidrar med den avtalade insatsen, samt i övrigt respektera bolagsavtalet.

Lojalitetspliktens effekt

Om en kommanditdelägare agerar på ett sätt som står i strid med lojalitetsplikten finns grund för övriga bolagsmän att föra en skadeståndstalan. Hur långtgående lojalitetsplikten är, och hur stort skadeståndsanspråket kan vara, beror på kommanditdelägarens ställning i bolaget och den skadeståndsgrundande handlingens omfattning. I regel borde en komplementär kunna vålla bolaget större skada när denne fullgör sitt uppdrag än vad kommanditdelägaren kan. Motsatsvis är det i regel komplementären som tar mest skada när bolaget drabbas. Möjligheten för en kommanditdelägare att föra en skadeståndstalan för egen räkning begränsas av den direkta eller indirekta förlust som denne drabbats av genom en komplementärs pliktstridiga agerande, medan komplementären begränsas av omfattningen av kommanditdelägarens lojalitetsplikt.

Bläddra bland juridiska artiklar