Ett kommanditbolag är egentligen en variant på handelsbolaget. De bestämmelser som gäller för handelsbolag gäller även för kommanditbolag, om det inte finns särskilda bestämmelser för just kommanditbolag. De bestämmelser som gäller för att starta ett handelsbolag gäller även för kommanditbolag. Bland dessa återfinns kravet på att det skall vara minst två bolagsmän som sinsemellan ingår ett avtal om att bedriva en näringsverksamhet. När handelsbolaget eller kommanditbolaget registreras blir det en juridisk person.
I ett kommanditbolag har en eller flera bolagsmän ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser. Detta ansvar är begränsat till det belopp som bolagsmannen har satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget. En bolagsman med ett sådant begränsat ansvar kallas för kommanditdelägare, medan de som har fortsatt fullt ansvar för bolagets förbindelser kallas för komplementärer. Det finns dock ett krav på att inte alla bolagsmän får ha ett sådant begränsat ansvar, det måste alltså finnas minst en komplementär. Om alla skulle ha ett begränsat ansvar slutar kommanditbolaget att existera och räknas istället som ett handelsbolag. Vidare får kommanditdelägaren inte vara en juridisk person (aktiebolag, handelsbolag etc.), utan måste vara en fysisk person.
Normalt sett har en kommanditdelägare inte rätt att ta del av förvaltningen av bolagets angelägenheter, men detta kan man ändra på genom avtal bolagsmännen emellan. Vidare är kommanditdelägare uteslutna från att företräda bolaget utåt; lagen ger ingen behörighet till detta. Skulle en kommanditdelägare ändå ingå till exempel ett avtal för bolagets räkning är avtalet bindande för bolaget, om avtalsparten inte insåg eller borde ha insett att det var en kommanditdelägare som ingick avtalet. Bestämmelsen syftar till att skydda tredje man; det vill säga den som kommanditdelägaren ingår avtalet med. Det är inte alltid som tredje man har en insikt i hur organisationen ter sig inom bolaget och borde då kunna lita på att den som ingår avtalet har behörighet att göra detta. Här skall däremot tilläggas att, även om kommanditdelägaren inte har behörighet att företräda bolaget eller förvalta dess angelägenheter, så kan bolagsavtalet inte ändras om inte kommanditdelägaren lämnar sitt samtycke.
Det enda som en kommanditdelägare är skyldig att fullgöra är att betala in den insats han eller hon har åtagit sig att betala. Kommanditdelägaren är skyldig att göra detta så fort det finns en borgenär som har en fordran på bolaget som har förfallit till betalning. Om det är så att kommanditdelägare betalar in sin insats, men senare återtar en viss del, anses han eller hon inte ha fullgjort sin uppgift och insatsen förblir då icke inbetald. Vad gäller själva beloppet finns det ingen lagstadgad lägstanivå; det är något som bolagsmännen får avtala om sinsemellan. När väl insatsen är inbetald på rätt sätt, kan resterande bolagsmän eller bolagets borgenärer inte kräva en ytterligare insats av kommanditdelägaren.
Formen kommanditbolag kan användas för vissa speciella projekt där en eller flera bolagsmän vill ha ett begränsat ansvar. Då kan handelsbolaget omvandlas till kommanditbolag och sedan om/när bolagsmännen vill ha fullt ansvar igen, återgå till handelsbolagsformen. Vad gäller upplösning och likvidation av ett kommanditbolag gäller i stort sett samma regler som för handelsbolag, med den väsentliga skillnaden att en kommanditdelägares död inte per automatik innebär att kommanditbolaget måste träda i likvidation.