Vad gäller juridiska personers skattskyldighet kan först nämnas att handelsbolagen inte är skattskyldiga, istället beskattas inkomsterna hos ägarna, de fysiska personerna. För övriga juridiska personer gäller precis som för de fysiska personerna, att de delas upp i obegränsat och begränsat skattskyldiga.
Obegränsat skattskyldiga juridiska personer
För de juridiska personerna är utgångspunkten för deras skattskyldighet var de är registrerade. Företag som är registrerade i Sverige är därför också obegränsat skattskyldiga i Sverige. Om de inte är registrerade är styrelsens säte avgörande, men det kan också finnas andra omständigheter som gör att de kommer räknas som svenska juridiska personer. En sådan omständighet kan vara den plats där exempelvis ett företag har sitt huvudkontor eller sin fabrik. Innebörden av att vara obegränsat skattskyldig är, precis som för fysiska personer, att den juridiska personen skall betala skatt för alla sina inkomster i Sverige, både inkomster från Sverige och från utlandet.
Begränsat skattskyldiga juridiska personer
Till de begränsat skattskyldiga hör till att börja med utländska juridiska personer. Definitionen av utländsk är om associationen, genom den lagstiftning som finns i landet där den är baserad, kan agera som en juridisk person. För detta krävs att den juridiska personen uppfyller tre krav; att kunna åta sig skyldigheter och förvärva rättigheter, att kunna föra talan vid exempelvis domstol och slutligen att dess delägare inte kan använda de medel som finns i associationen hur som helst. Vidare finns det en mängd specialregler för utländska investeringsfonder och dylikt, men dessa aktualiseras främst i specialfall. Värt att notera är dock att de räknas som begränsat skattskyldiga.
Innebörden av att, som juridisk person, vara begränsat skattskyldig är att man inte beskattas för alla sina inkomster. Det finns dock vissa inkomster, som i enlighet med källstatsprincipen ändå kommer att beskattas så som svenska. Bland dessa kan främst nämnas inkomst från fast driftställe eller fastighet i Sverige samt inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar. Utöver dessa finns specialregler för royalty och andra royaltyliknande inkomster som utgår för exempelvis användandet av immateriella rättigheter. Om sådana inkomster härstammar från en näringsverksamhet med fast driftställe i Sverige räknas de som inkomster från ett sådant.
Utländska stater behandlas, i skatterättslig mening, som utländska företag. Samma regler tillämpas alltså för båda.