Kretsmönster för halvledarprodukter, eller datachips som man nog oftare benämner dem, spelar en ganska stor roll i dagens samhälle. På grund av datachipsens betydelse och särprägel har det ansetts att det behövs särskild lagstiftning som skyddar datachipsen samt ger deras rättighetsinnehavare viss ensamrätt till att använda dem. Spontant kunde man möjligen tro att datachips, i likhet med många andra tekniska innovationer, i första hand skyddas genom patentlagstiftningen. Så är dock alltså inte fallet, utan det finns speciella regler som hanterar skyddet för kretsmönster. Här nedan skall helt kortfattat några av de viktigaste internationella bestämmelserna rörande skydd för kretsmönster presenteras.
Inom EU är en stor del av medlemsländernas lagstiftning harmoniserad (samordnad) och detta gäller även på det immaterialrättsliga området. När det gäller just skyddet för kretsmönster, så finns det EU-reglering som den svenska lagstiftningen rörande kretsmönster är baserad på. EU-reglerna slår fast vikten av att skydda kretsmönster och ställer upp vissa grundregler som medlemsländerna måste följa. EU-regleringen detaljstyr dock inte alla aspekter, utan i vissa frågor är det fritt fram för medlemsländerna att själva välja hur de vill utforma sin lagstiftning. Trots den långtgående harmoniseringen kan de olika ländernas lagstiftning angående kretsmönster därför skilja sig åt något i somliga fall. Det kanske viktigaste exemplet på en fråga som EU:s medlemsländer själva fått välja hur de vill hantera är på vilket sätt som skyddet för ett kretsmönster skall uppstå. I Sverige uppstår skyddet formlöst, i och med att ett kretsmönster skapas. Det är dock viktigt att vara medveten om att det i flera andra EU-länder finns krav på att kretsmönstret registreras eller deponeras för att skyddet skall uppkomma.
Internationellt sett är det så kallade TRIPs-avtalet (Agreement on Trade-related Aspects of Intellectual Property Rights) betydelsefullt när det gäller skyddet för kretsmönster. TRIPs har tillkommit inom ramen för WTO (Världshandelsorganisationen) och fokuserar därför naturligt nog främst på de immaterialrättsliga frågor som berör den globala handeln. I TRIPs uppställs vissa grundläggande principer rörande skyddet för immateriella rättigheter. Exempelvis stadgas om principerna nationell behandling samt mest gynnad nation. Principen om nationell behandling innebär ungefärligt att alla WTO:s medlemsländer enligt huvudregeln är skyldiga att behandla medborgare från andra medlemsländer lika förmånligt som sina egna medborgare vad gäller skyddet för olika immateriella rättigheter. Stadgandet om mest gynnad nation betyder ungefär att WTO:s medlemsländer som grundprincip inte tillåts bevilja bättre villkor för det immaterialrättsliga skyddet för medborgare från ett visst medlemsland än för medborgare från ett annat medlemsland alla nationer måste alltså vara lika gynnade. Vad gäller bestämmelser specifikt angående skyddet för kretsmönster, så uppställer TRIPs-avtalet bland annat vissa grundregler för vad som skall ingå i skyddet och vad som därmed inkluderas i rättighetsinnehavarens ensamrätt. Till exempel betonas att rättighetsinnehavaren som grundprincip har ensamrätt till att importera, sälja eller på annat sätt i kommersiellt syfte distribuera sitt kretsmönster. Det föreskrivs vidare vissa minimiregler för hur länge skyddet för kretsmönster bör bestå.
Avslutningsvis skall den så kallade Washingtonkonventionen angående skyddet för kretsmönster nämnas. Washingtonkonventionen administreras av WIPO (World Intellectual Property Organization), vilket är FN:s organ för immaterialrättsliga frågor. Washingtonkonventionen skapades redan 1989, men har av olika anledningar ännu inte trätt i kraft. Trots detta har Washingtonkonventionen viss betydelse, möjligen för att vissa allmänt accepterade rättsprinciper rörande skyddet för kretsmönster är nedskrivna i konventionen. Exempelvis hänvisas det i TRIPs-avtalet emellanåt till stadganden i just Washingtonkonventionen, bland annat rörande sådant som vad definitionen av ett kretsmönster skall vara.