Bouppteckning


När en person avlider uppkommer en hel del praktiska detaljer som måste lösas, bland annat rörande hur den avlidnes kvarlåtenskap skall hanteras och vad som slutligen skall ske med kvarlåtenskapen. Vanligtvis är det den avlidnes enligt lag arvsberättigade släktingar som skall ärva kvarlåtenskapen, men ifall den avlidne upprättat ett testamente kan den lagstadgade arvsrätten komma att bortses från till viss del. När en person avlider uppstår ett dödsbo efter personen. Dödsboet tar, så att säga, över den avlidnes tillgångar och skulder tills dess att dödsboet avslutas genom att kvarlåtenskapen fördelas mellan de olika arvingarna eller testamentstagarna då arvskiftet genomförs. Den avlidnes arvingar samt så kallade universella testamentstagare benämns dödsbodelägare, eftersom de alla på något sätt har del i dödsboet. Ifall den avlidne efterlämnar en make/maka eller en sambo kan även dessa utgöra dödsbodelägare. Det är, enligt huvudregeln, dödsbodelägarna som gemensamt skall förvalta den dödes egendom och representera dödsboet innan det att arvskiftet kan verkställas. Under vissa omständigheter kan istället så kallad särskild dödsboförvaltning komma ifråga, då utses en boutredningsman som sköter dödsboförvaltningen i dödsbodelägarnas ställe.

I det allra första skedet efter att en person avlidit fokuserar dödsbodelägarna av naturliga skäl framförallt på de allra mest brådskande frågorna. Förutom att dödsfallet självfallet kan vara oerhört traumatiskt för de närstående, så behöver man ta hand om begravningsarrangemang och liknande. I den avlidnes kvarlåtenskap kanske det vidare ingår viss egendom som kräver mer omfattande tillsyn omgående, till exempel ifall den avlidne efterlämnar husdjur eller boskap – ingår djur bland egendomen måste man förstås genast ombesörja att dessa blir omhändertagna. Levde den avlidne tillsammans med exempelvis en make/maka, så blir det av naturliga skäl oftast denna person som åtminstone inledningsvis tar hand om den avlidnes kvarlåtenskap. Efter att de inledande praktiska detaljerna hanterats bör dödsbodelägarna, eller i förekommande fall boutredningsmannen, fokusera på att genomföra en så kallad boutredning. Boutredningen behöver göras för att man därefter skall kunna förrätta en bouppteckning och sedermera genomföra ett arvskifte. Under boutredningen eftersträvar man att klargöra vilken egendom som ingår i dödsboet – alltså vilka tillgångar respektive skulder som den avlidne efterlämnar. Inom tre månader efter dödsfallet skall därefter bouppteckningen som grundprincip genomföras. Skatteverket kan dock under speciella omständigheter bevilja uppskov med att genomföra bouppteckningen, till exempel ifall boutredningen är väldigt komplicerad. I vissa situationer kan man helt undgå att behöva göra en bouppteckning, ifall det på grund av den avlidnes ekonomiska situation är möjligt att istället göra en så kallad dödsboanmälan.

En bouppteckningsblankett får man via Skatteverket. I bouppteckningen skall uppgifter såsom datumet då bouppteckningen sker, den dödes namn, personnummer, bostadsort, samt dödsdag anges. Också vissa uppgifter rörande dödsbodelägarna skall inkluderas, såsom deras namn och adress samt vanligtvis deras släktskap med den döde. I bouppteckningen skall den avlidnes alla tillgångar och skulder noteras, till det värde de hade på dödsdagen. Var den avlidne gift vid dödsfallet skall också makens/makans tillgångar och skulder anges och det skall också anges ifall makarna hade upprättat ett äktenskapsförord eller om någon egendom av annan anledning är enskild. Det är av vikt att notera den efterlevande makens/makans tillgångar och skulder med anledning av att makar har giftorätt i varandras egendom, såvida inte egendomen är enskild. Bodelning mellan den avlidne och den efterlevande skall ske innan det står klart vilken egendom som verkligen ingår i den avlidnes kvarlåtenskap. I vissa fall skall även en efterlevande sambos tillgångar och skulder antecknas i bouppteckningen. Var den avlidne gift och det fanns ett äktenskapsförord, så skall detta bifogas till bouppteckningen. I det fallet att den döde upprättat ett testamente skall även det bifogas till bouppteckningen.

Bouppteckningsförrättningen skall, som sagt, i normalfallet ske inom tre månader från dödsfallet. Exakt tid och plats bestäms vanligen av den dödsbodelägare som huvudsakligen har hand om dödsboet, typiskt sett den avlidnes make eller maka om en sådan finns. Är en boutredningsman eller testamentsexekutor utsedd ansvarar denna person för att bestämma när och var bouppteckningsförrättningen skall ske. Den ansvarige skall vidare utse två gode män, även kallade förrättningsmän, att förrätta bouppteckningen. De gode männen skall vara kunniga, trovärdiga och opartiska och skall kunna intyga att dödsboets tillgångar och skulder har värderats på ett korrekt sätt samt att allt antecknats på ett riktigt sätt i bouppteckningen. Alla dödsbodelägare skall kallas till bouppteckningen. Den person som vårdar egendomen i dödsboet eller som av annan anledning är mest bekant med dödsboet (även här typiskt sett den avlidnes make/maka, ifall en sådan finns) är vanligtvis så kallad bouppgivare och lämnar uppgifterna angående dödsboet i bouppteckningen. Självfallet kan det dock krävas att också andra dödsbodelägare samt andra personer bidrar med information som krävs för att bouppteckningen skall bli korrekt.

Inom en månad från det att bouppteckningen upprättats skall den skickas in till Skatteverket. Upprättar och skickar man inte in bouppteckningen på ett korrekt sätt och inom den fastslagna tiden kan det få ett antal konsekvenser. Bland annat kan Skatteverket begära att bouppteckningen måste inlämnas inom en viss tilläggstid, annars riskerar man att få betala vite. Skatteverket kan vidare vid vite kräva att bristfälligheter i en redan inlämnad bouppteckning åtgärdas inom viss tid. Det skall avslutningsvis nämnas att under vissa omständigheter kan det behöva göras en så kallad tilläggsbouppteckning. Detta gäller ifall man, efter det att den ursprungliga bouppteckningen skett, upptäcker att det finns tillgångar eller skulder som inte antecknats. Även exempelvis om man upptäcker andra slags felaktigheter i bouppteckningen kan det bli aktuellt att göra en tilläggsbouppteckning.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar