Om den ena maken avlider så skall det göras en bodelning, eftersom det är ett sätt att avsluta ett äktenskap. I dessa fall görs bodelningen av den efterlevande maken och eventuella arvingar och testamentstagare gemensamt, vilket gör att det kan vara obegränsat många personer som är delaktiga istället för de annars normalt två. Det är då dessa parter som upprättar bouppteckningen, gör fördelningen och undertecknar handlingarna.
En bouppteckning skall göras på samma sätt som vid en bodelning som görs med anledning av äktenskapsskillnad. När man gör en bouppteckning med anledning av dödsfall utgår man ifrån de värden som gällde den dagen personen avled för sin beräkning av vad som skall fördelas. Är det så att man ansökt om skilsmässa innan personen dog, så gäller ansökan om skilsmässa som datum istället för själva dödsdatumet.
Om eventuella arvingar är parets gemensamma barn, så brukar det oftast bli så att den efterlevande maken sitter kvar i orubbat bo vilket i princip innebär att bröstarvingarna får vänta på sitt arv tills den andra föräldern också avlidit. Om det däremot finns så kallade särkullbarn, det vill säga barn till enbart den avlidna parten, så har dessa rätt att få ut delar av sitt arv omgående. Oavsett hur familjesituationen ser ut, så skall det göras en bodelning såväl som en bouppteckning, precis som vid skilsmässor. En skillnad är dock att den efterlevande maken/makan blir ena parten och istället för den respektive maken/makan får alla eventuella arvingar och testamentstagare träda in i den personens ställe. Dessa personer kan dock inte ta alla rättigheter som en make har. När det gäller övertagande av bostad så gäller dessa regler bara för en kvarvarande make, inte arvingar. Det samma gäller rätten att betala pengar i stället för att överlämna egendom till motparten, såvida man inte är överens inom dödsboet.
Om det finns ett äktenskapsförord så gäller detta, såvida inte parterna innan dödsfallet har avtalat om att det skall bortses ifrån. Det samma gäller sådan egendom som är enskild, den kan inte ingå i en bodelning eller bli giftorättsgods. Det som skall ingå i en bouppteckning är bara det som är gemensamt, det vill säga giftorättsgodset. När bouppteckningen är gjord skall andelarna beräknas utifrån tillgångarna och skulderna. När skulderna är täckta kan resterande tillgångar delas lika. Man beräknar parternas lotter i boet. Precis som vid en skilsmässa, så kan det råda oenigheter om vem som skall få behålla vad och hur tillgångar skall värderas och då kan man få hjälp av en bodelningsförrättare som förordnas av rätten.
Den efterlevande maken har alltid rätt till sin del av boet och den andra halvan får sedan fördelas mellan alla eventuella arvingar och testamentstagare. Om det handlar om enbart gemensamma barn som är arvingar, så tillfaller boet till hälften den efterlevande med vanligt ägande och oftast tillfaller den andra delen också den efterlevande, men med enbart förfoganderätt istället för ägande.
På samma sätt som vid en skilsmässa kan det bli aktuellt med undantag vid beräkningarna och det kan till exempel gälla om den som avlidit har gett någon ett förskott på arvet. Om det har skett så skall det tas hänsyn till vid fördelningen av lotterna. När fördelningen är klar så upprättas det bodelningshandlingar som undertecknas av alla delaktiga parter.