Banksekretessen har införts i syfte att privatpersoner i förtroende skall kunna vända sig till banker för att få hjälp med olika ekonomiska frågor. Lagstiftaren anser att det är viktigt att sådana uppgifter som lämnats av privatpersonen till banken inte förs vidare till utomstående. En sekretess av detta slag har vidare ansetts nödvändig för att bankerna skall kunna bedriva den verksamhet som de bedriver i dagsläget. Banksekretessen tillämpas inom all bankverksamhet, vilket innebär att total tystnadsplikt råder. Observeras bör dock att det finns situationer då banken på grund av någon lagbestämmelse eller något annat särskilt skäl är skyldig att lämna ut vissa uppgifter.
Banksekretessens omfattning
Enligt lagtexten får inte enskildas förhållanden till kreditinstitut röjas obehörigen. Banksekretessen är mycket vidsträckt och omfattar alla uppgifter som rör kundens mellanhavanden med banken. Banksekretessen gäller vidare både för skriftliga och muntliga uppgifter. Även uppgifter som rör bankens tidigare kunder omfattas av sekretessen, vilket innebär att uppgifterna inte får röjas även om någon upphör att vara kund hos banken. Vidare gäller sekretessen utan tidsbegränsning. Om banktjänstemannen skulle avsluta sin anställning gäller banksekretessen trots detta fortfarande efter anställningens upphörande. I regel brukar banksekretessen omfatta uppgifter av mer ekonomisk natur men även personliga uppgifter såsom sjukdomar, skilsmässa eller upprättande av testamente omfattas av banksekretessen. Vidare kan även sådana uppgifter som banktjänstemannen får kännedom om utanför tjänsten omfattas av banksekretessen.
Vad som händer om banksekretessen åsidosätts
När någon anställd inom det allmänna, d.v.s. inom stat eller kommun, bryter mot en bestämmelse om sekretess kan brott mot tystnadsplikt komma ifråga. Dock bör uppmärksammas att brott mot tystnadsplikt inte uppkommer om en banktjänsteman inom det privata näringslivet bryter banksekretessen. Däremot kan banken komma att bli skadeståndsskyldig gentemot den drabbade kunden. Uppmärksamma dock att en bankkund, mot vilken banksekretessen har åsidosatts, endast kan få ersättning om bankkunden förmår visa att denne har lidit någon form av ekonomisk skada.
Begränsningar i banksekretessens omfattning
Som nämnts ovan kan banksekretessen begränsas i vissa fall. Banken kan i sådana situationer antingen ha en skyldighet eller en rätt att röja sådana uppgifter som omfattas av banksekretessen. För det första kan nämnas att om en bankkund lämnar sitt medgivande kan banken lämna ut uppgifter som omfattas av banksekretessen till utomstående. Vidare kan banken i vissa situationer vara skyldig att lämna ut uppgifter till olika myndigheter. Nedan finns exempel på situationer då sådan skyldighet kan finnas.
1. Banken är skyldig att lämna ut vissa uppgifter till Skatteverket för att en korrekt taxering skall kunna genomföras.
2. Banktjänstemän har rätt att åsidosätta banksekretessen i syfte att förhindra och avslöja transaktioner som utgör penningtvätt.
3. Banken är skyldig att, till Finansinspektionen, lämna upplysningar om bankens verksamhet och andra upplysningar som begärs av myndigheten.
4. Banken får lämna uppgifter till polis och åklagare om en förundersökning om brott har inletts.
5. Kronofogdemyndigheten har rätt att få de uppgifter som myndigheten behöver för att bedöma om en utmätning kan genomföras.
Andra situationer då uppgifter kan lämnas ut
Vidare kan banken i vissa fall ha en skyldighet, eller rätt, att lämna ut uppgifter till andra organ än myndigheter. Som exempel på sådana situationer kan följande nämnas.
1. Normalt har den som är borgensman eller som har ställt pant för annans skuld rätt att få reda på uppgifter om skulden. I dessa situationer förutsätts bankkunden ha lämnat sitt samtycke till uppgiftslämnandet. Observera dock att bankkundens övriga bankförhållanden inte omfattas av denna bestämmelse.
2. Makar har enligt lag en skyldighet att lämna upplysningar till varandra om sina ekonomiska förhållanden. Detta innebär dock inte att banken har rätt att lämna sådana uppgifter till den andra maken. Endast i situationer då det uppenbarligen är i kontohavarens eget intresse att uppgiften lämnas ut bör ett utlämnande ske. Uppmärksamma även att någon rätt att lämna uppgifter till sambos inte föreligger.
3. Den som är förmyndare har rätt att få upplysningar om den omyndiges bankförhållanden.
4. En konkursförvaltare av ett svenskt konkursbo har rätt att få upplysningar om konkursboets förbindelser med banken.
5. En god man eller förvaltare bör i regel kunna få sådana uppgifter som behövs för att utföra uppdraget.
6. Banken är skyldig att lämna ut upplysningar om bankkundens samtliga bankförhållanden till kundens dödsbo. Denna regel gäller även till förmån för enskilda dödsbodelägare.