Det finns möjligheter för en skogsägare att låta någon annan avverka skog på fastigheten, i enlighet med ett upplåtelseavtal. En sådan rättighet kallas avverkningsrätt och är en form av nyttjanderätt. Ett avtal om avverkningsrätt är inte bindande mer än fem år, därefter förfaller avtalet i den del det avser skog som inte avverkats. Undantaget är skog där staten upplåtit avverkningsrätten. Det går inte att avtala en längre avtalstid, men däremot kan parterna sinsemellan avtala om en förlängning vid avtalstidens utgång.
Vanligtvis upplåter man avverkningsrätt till en virkesköpare. Virkesköparen köper virket för att sedan avverka det på rot, och denne tillser även transporten samt betalar fastighetsägaren. Beroende vad som avtalas mellan köparen och säljaren, varierar ansvarsfördelningen för skogen. Det finns således olika former av avtal om avverkningsrätt dels så kallat avtal om rotpost, dels avtal om avverkningsuppdrag. Ett "köp" av en "rotpost" är inte ett köp i egentlig mening, utan en upplåtelse av en avverkningsrätt.
Rotpost
I de fall där köparen och säljaren har kommit överens om en så kallad rotpost, det vill säga där köparen köper virket mot ett fast pris (oavsett virkesvolym och köparens kostnader), förvärvar köparen träden i samband med att kontraktet skrivs under. Köparen bär ansvaret och står risken för eventuella skador samt virkesstöld. Ett rotpostavtal innebär att markägaren mäter och märker upp ett antal träd (stämplar) inom ett visst område. Rotposten upplåts till köparen, som ansvarar för avverkningen och utforslingen.
Efter att en rotpost bytt ägare är köparen förpliktigad att avverka posten inom en viss avtalad tidsperiod, oftast inom två år. Köpare av rotposter är vanligtvis stora skogsbolag, virkeshandlare men även privata sågverk.
Avtal om avverkningsuppdrag
Avverkningsuppdrag är ett avtal om avverkning av skog på en eller flera fastigheter. Ett avverkningsuppdrag innebär att skogsägaren får betalt först i efterhand, i samband med inmätning av virket. Av summan avräknas avverknings- samt utdrivningskostnader som utföraren haft. En nackdel med avverkningsuppdrag är att man i förväg får uppskatta nettot av avverkningen och stå risken för att skogsmaskinförarna slarvar vid apteringen eller skadar timret vid utkörningen.
I de fall där avtalet innebär att betalningen står i relation till inmätt volym, är det istället skogsägaren som ansvarar för träden tills virket är inmätt hos industrin. I dessa fall har inmätningen betydelse för ersättningen. Antingen kan ersättningen utgå som ett fast nettopris per kubikmeter alternativt efter gällande prislistor. Skogsägarföreningen köper skog endast genom avverkningsuppdrag, då de vill hålla samma prisnivå till sina medlemmar.
Vanligtvis utförs avverkningsuppdrag vid gallringar, vilket innebär att man avverkar vissa träd i ett bestånd men låter majoriteten stå kvar. Syftet med gallring är att bland annat att minska antalet stammar som i sin tur blir grövre och mer värdefulla. Dessutom blir det färre stammar som avverkas, vilket resulterar i lägre avverkningskostnader.