Misskötsamhet
Misskötsamhet kan förekomma på många olika sätt. Några exempel är svårighet att passa tider, olovlig frånvaro och olämpligt uppträdande. Beträffande svårighet att passa tider är det normalt inte tillräckligt att en arbetstagare kommer för sent till arbetet någon enstaka gång för att det ska utgöra grund för uppsägning. Det varierar dock beroende på vilket arbete arbetstagaren har. Ett arbete som flygvärdinna lämnar mindre utrymme att komma för sent till arbetet än vissa andra yrkeskategorier. Det har också förekommit några enstaka fall där olovlig frånvaro har lett till avsked på grund av att den anställde genom frånvaron visat att den saknar förmågan att ta ansvar. Utöver oförmåga att passa tider kan även en allmänt dålig inställning till arbetsplatsens regler vara grund för uppsägning. I vissa fall krävs det inte att förseelserna varit allvarliga. Många upprepade brott mot reglerna kan räcka.
För att arbetsgivaren ska kunna säga upp eller avskeda en arbetstagare ställs det vanligtvis höga krav på arbetsgivaren att precisera sina påståenden om en arbetstagares misskötsamhet. Det ställs alltså normalt höga krav i bevishänseende. Det ställs dessutom oftast krav på arbetsgivaren att påtala för arbetstagaren att dennes beteende inte accepteras innan grund för uppsägning eller avsked anses föreligga.
Brottsliga gärningar
I allmänhet anses brottsliga gärningar som är riktade mot arbetsgivare eller arbetskamrater vara allvarliga förseelser. Även brott som begås på arbetstid men som inte är riktat mot arbetsgivare eller arbetstagare kan vara grund för uppsägning eller avskedande, om det anses skada arbetsgivarens förtroende för arbetstagaren eller allmänhetens förtroende för arbetsgivaren. Brott som begås utan samband med arbetet eller arbetsplatsen kan inte per automatik läggas till grund för uppsägning eller avsked. Enligt arbetsdomstolen får en bedömning göras från fall till fall. I bedömningen ska en avvägning göras mellan arbetstagarens intresse av att behålla anställningen och arbetsgivarens intresse av att bli av med arbetaren.
En speciell kategori av brottsliga gärningar som anses särskilt allvarliga är de olika stöldbrotten. Det är inte enbart själva skadan som förlusten av det stulna föremålet som läggs till grund för avsked, utan kanske främst att förtroendet från arbetsgivare och arbetskamraters sida går förlorat. Skulle vidare en arbetstagare dömas till fängelse för ett brott leder inte det per automatik till grund för uppsägning eller avskedande. Ofta jämförs kortare fängelsestraff med en situation där en arbetare skulle behöva vara tjänstledig eller liknande. En arbetsgivare ska normalt kunna skaffa en vikarie medan den ordinarie arbetstagaren avtjänar sitt fängelsestraff. Långvariga fängelsestraff behöver dock normalt inte accepteras från arbetsgivarens sida.
Liksom vid stöldbrotten har våld mot arbetsgivare eller arbetskamrater ansetts vara allvarliga förseelser. Även våld från vårdpersonal mot patienter och skolpersonal mot elever har ansetts vara allvarligt och utgör vanligtvis grund för avskedande. Vad gäller våld som inte har något samband med tjänsten är läget något mer oklart. Det kan utgöra grund för uppsägning eller avsked om det allvarligt skadar arbetsgivarens förtroende för arbetstagaren, alternativt att arbetstagaren genom våldshandlingen anses vara olämplig för sitt arbete.
Missbruksproblem
Om en arbetstagare exempelvis kommer till arbetet berusad någon enstaka gång utgör det normalt inte grund för uppsägning eller avskedande. Vid flera upprepade tillfällen kan däremot grund för avskedande och uppsägning föreligga. Om anledningen till att arbetstagaren uppträder berusad på arbetsplatsen är att arbetstagaren lider av alkoholism kan det i vissa fall åligga arbetstagaren att erbjuda arbetstagaren hjälp för att försöka komma tillrätta med problemen innan grund för uppsägning eller avskedande föreligger. Vilka resurser som kan krävas av arbetsgivaren för att komma tillrätta med en arbetstagares alkoholproblem beror i princip på storleken på företaget och hur resursstarkt företaget är. Vidare måste hänsyn tas till om arbetstagaren är beredd att försöka lösa sina problem. Bedömningarna är komplicerade och varje enskilt fall måste bedömas för sig.