När det handlar om frågor som berör arv, så hör man ofta talas om begreppen arvslott samt laglott i diverse situationer. Det är dock kanske inte alltid så lätt att förstå vad dessa begrepp egentligen innebär. Här nedan skall därför en kortfattad förklaring av termerna arvslott och laglott ges.
Som huvudregel är det så att när en person avlider ärver dennes släktingar den avlidnes egendom (eller kvarlåtenskap, som det även kallas). Det är dock inte hur avlägsna släktingar som helst som enligt lag är arvsberättigade. Var den avlidne gift vid sin bortgång, så är det i första hand maken/makan som ärver kvarlåtenskapen i sin helhet. Andra släktingar som är arvsberättigade är den avlidnes avkomlingar (barn, barnbarn och så vidare dessa kallas bröstarvingar), föräldrar, syskon samt syskons avkomlingar, far- och morföräldrar samt farbror/faster/morbror/moster. Mer avlägsna släktingar, såsom kusiner, är inte arvsberättigade enligt lagen. Inte heller sambos ärver varandra enligt lagen. När de gäller vilka av de arvsberättigade släktingarna som faktiskt skall ärva den avlidne aktualiseras begreppet arvsklasser. Det är nämligen så att de olika släktingarna är indelade i olika arvsklasser. Bröstarvingar utgör den första arvsklassen. Föräldrar, syskon samt syskons eventuella avkomlingar ingår i den andra arvsklassen. I den tredje arvsklassen ingår slutligen far- och morföräldrar samt farbror/faster/morbror/moster. Arvsklasserna stadgar enligt vilken rangordning släktingarna har arvsrätt. Finns det någon eller några i den första arvsklassen, så ärver denne eller dessa kvarlåtenskapen. Först om det inte alls finns någon bröstarvinge i livet kan det bli aktuellt för personer i den andra arvsklassen att ärva och personer i den tredje arvsklassen kan inte ärva om det finns någon i livet i den första eller andra arvsklassen. Som nämnts, kan emellertid en eventuell make/maka komma att ärva den avlidne med företräde framför alla arvsklasser. Det skall också nämnas att ifall den avlidne upprättat ett testamente, så kan det i viss mån sätta reglerna om arvsrätt ur spel.
En arvslott är helt enkelt den andel av den avlidnes arv som en viss arvinge har rätt till. I vissa situationer är det inte alls särskilt svårt att förstå vad en arvslott är och hur den beräknas. Säg exempelvis att en avliden efterlämnar ett barn, alltså en bröstarvinge, och ingen make. Barnet kommer då enligt lagstiftningen att ärva hela kvarlåtenskapen hela kvarlåtenskapen utgör då barnets arvslott. Skulle exemplet modifieras så att den avlidne efterlämnar två barn, så delas arvet lika mellan dessa och deras respektive arvslott utgörs då följaktligen av halva kvarlåtenskapen. Situationen är ju dock inte alltid så enkel som i de här omnämnda exemplen. En något mer komplicerad situation kan vara att en person ursprungligen hade tre barn (A, B samt C), men A och B finns inte längre i livet då personen avlider. Emellertid hade A och B själva två stycken barn var (vilka alltså är den avlidnes barnbarn). I en dylik situation skall de olika släktgrenarna ärva lika lott. Detta innebär att C:s arvslott består av en tredjedel av den avlidnes kvarlåtenskap, medan A:s två barn tillsammans ärver en tredjedel (vilket resulterar i att A:s barns respektive arvslott utgörs av en sjättedel av kvarlåtenskapen). Slutligen ärver B:s barn den sista tredjedelen av kvarlåtenskapen och även de får därmed en sjättedel var. Ifall en avliden upprättat ett testamente kan, som nämnts ovan, lagstiftningen rörande arvsrätt komma att frångås till viss del. Så kallade universella testamentstagare har många likheter med lagstadgade arvingar, bland annat att dessa också ärver en viss andel av den avlidnes kvarlåtenskap på så sätt som anges i testamentet.
Laglott är ett begrepp som endast aktualiseras i samband med bröstarvingar. Laglotten består av halva den lagstadgade arvslotten. Som grundprincip har en bröstarvinge alltid rätt att ur kvarlåtenskapen få ut sin laglott, även ifall den avlidne upprättat ett testamente som föreskriver att egendomen skall tillfalla någon annan. Bröstarvingen kan i en sådan situation begära att testamentet skall jämkas, så att bröstarvingen kan få ut sin laglott. I de fall då den avlidne efterlämnat en make eller maka har denna person i första hand arvsrätt till kvarlåtenskapen och eventuella bröstarvingar som de båda makarna har gemensamt (gemensamma barn, barnbarn och så vidare) kan inte under dessa omständigheter kräva att få ut sin laglott. Efterlämnar den avlidne emellertid så kallade särkullbarn har dessa normalt sett rätt att ur kvarlåtenskapen få ut egendom till ett värde som utgör deras arvslott, eller åtminstone deras laglott. Särkullbarn utgörs av bröstarvingar (barn eller andra avkomlingar) till den avlidne, som inte är den efterlevande makens bröstarvingar särkullbarn utgörs typiskt sett av barn som den avlidne fått i ett tidigare förhållande. I vissa speciella fall, framförallt då den efterlevande maken har dålig ekonomi, kan särkullbarns rätt till sin arvs- och laglott begränsas eftersom maken har rätt att ur kvarlåtenskapen få ut ett visst minimibelopp.