Att människor arbetar är av väsentlig betydelse för dagens moderna samhälle. Utan arbetande människor skulle det ekonomiska system som vi har idag inte fungera. Arbetet har dessutom en central betydelse för de enskilda individerna och hushållens ekonomiska trygghet och stabilitet. Om arbetslöshetsförsäkringar inte skulle finnas vore risken stor att många svenska hushåll skulle försättas i en ekonomisk katastrof om någon av hushållsförsörjarna skulle bli arbetslös. Försäkringen som utgår vid arbetslöshet administreras av fristående a-kassor. Dessutom finns ersättningar som regleras i kollektivavtal som kan utgöra ett komplement till arbetslöshetsersättning. I dagsläget finns även en möjlighet att teckna en så kallad inkomstförsäkring som innebär att försäkringstagaren blir berättigad till ett högre försäkringsbelopp än arbetslöshetsförsäkringens maximala ersättning.
En introduktion till arbetslöshetsersättningen
Arbetslöshetsförsäkringen utgör en kombination av en frivillig försäkring och en socialförsäkring. Eftersom försäkringen är lagreglerad och omfattar samtliga personer som uppfyller kraven är det till viss del en socialförsäkring. Vidare kan nämnas att arbetslöshetsförsäkringen till den största delen är finansierad av arbetsgivaravgifter och skatter. Dock är arbetslöshetsförsäkringen frivillig eftersom den administreras av olika a-kassor och den enskilde måste ansöka om medlemskap till a-kassorna. De allra flesta a-kassorna är vidare knutna till fackförbund, men det finns också en statlig a-kassa som inte är knuten till något fackförbund. I denna a-kassa ingår Alfa-kassan och arbetslöshetskassor för företagare som exempelvis Svensk Handels och Företagarnas a-kassa (SHA) och Småföretagarnas a-kassa (SmåA). För att erhålla full ersättning krävs medlemskap i en a-kassa. Arbetslöshetsförsäkringen består vidare av två delar. Den ena delen är en grundförsäkring och den andra delen utgörs av en inkomstbortfallsförsäkring.
A-kassorna
Det finns flera olika sätt för en enskild individ att ansluta sig till en a-kassa. Många som arbetar går med i a-kassan via en facklig organisation. Om någon blir medlem i ett fackförbund brukar i regel medlemskap i a-kassan erhållas samtidigt. Vidare är det också möjligt att enbart gå med i a-kassan utan att vara delaktig i fackföreningen i övrigt. Dock uppställs krav på att den som vill bli medlem har en fast anknytning till fackets avtalsområde. För den som arbetar inom flera olika avtalsområden är det i regel bättre att istället ansluta sig till den statliga Alfa-kassan eftersom alla får gå med. För att få gå med i en a-kassa krävs att den enskilde arbetar genomsnittligen minst 17 timmar i veckan.
Grundförsäkring och inkomstbortfallsförsäkring
Som nämnts lämnas ersättningen i två former; grundförsäkring och inkomstbortfallsförsäkring. Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas vidare till enskilda som antingen inte är medlemmar i en arbetslöshetskassa alternativt är medlem men inte uppfyller kraven för att få rätt till inkomstrelaterad ersättning. Vidare förutsätts att den enskilda har fyllt 20 år för att ersättning enligt grundförsäkring skall utlämnas. Den som är eller har varit medlem i en arbetslöshetskassa under minst tolv månader och som uppfyller medlemsvillkoren har däremot rätt till ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen. Om någon byter a-kassa och innan medlemskapet i en arbetslöshetskassa således har haft medlemskap i en annan a-kassa har rätt att tillgodräkna sig tiden då denne varit medlem i den första a-kassan.
Villkor för att utfå ersättning
Som nämnts uppställs som ett grundläggande villkor att den enskilde har varit medlem i en arbetslöshetskassa. Dock uppställs fler villkor för att den enskilde skall få rätt att få ersättning ur arbetslöshetsförsäkringen. Det första kravet är att den enskilde är arbetslös och inskriven som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Med att den enskilde skall vara arbetssökande avses att den enskilde aktivt söker nya jobb och är beredd att ta en passande anställning omedelbart. Som nämnts ovan måste den enskilde ha varit medlem i a-kassan i minst 12 månader för att ha rätt till ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen. För att den enskilde skall få rätt till arbetslöshetsersättning förutsätts vidare att den enskilde har haft en något sånär regelbunden inkomst. Därför förutsätts att den enskilde har arbetat genomsnittligen i 80 timmar under halvåret som följde innan arbetslösheten. Ett alternativt villkor eftersom det är så vanligt med vikariat och tillfälliga anställningar. Speciella regler finns även för de som har varit värnpliktiga eller föräldralediga.
Arbetslöshetsersättningen
Enligt grundtanken skall den som uppfyller samtliga krav för att få ersättning få 80 % av inkomsten. Att detta inte riktigt är fallet skall dock visas nedan. Dock bör uppmärksammas att en sju dagar lång karenstid tillämpas. Under dessa dagar betalas inte någon ersättning ut. Vidare utgår ersättningen utifrån en femdagarsvecka, i sjukförsäkringen och andra socialförsäkringar utgår ersättningen istället utifrån en sjudagarsvecka. Dessutom tillämpas ett lågt inkomsttak vilket gör att många förvärvsarbetare får lägre än 80 % av inkomsten även vid maximal ersättning.