Ackord - förfarandet


När en gäldenär, d.v.s. en skuldsatt person, hamnar i ekonomiska svårigheter av sådan grad att gäldenären inte kan betala alla sina skulder fullt ut kan ett ackordsförfarande bli aktuellt. Ackord innebär en uppgörelse mellan gäldenärens borgenärer, d.v.s. de som har fordringar att utkräva av gäldenären, om att skulderna skall sättas ned i viss mån. Anledningen till att borgenärerna går med på detta är i regel att om gäldenären istället försätts i konkurs finns det ofta små utsikter att få betalat för fordran över huvud taget. Ett ackordsförfarande kan antingen vara frivilligt eller framtvingat. Frivilliga ackord brukar även kallas för underhandsackord och är en frivillig uppgörelse mellan gäldenären och en eller flera borgenärer. I sådana fall omfattas i regel inte alla borgenärer av ackordet. Vidare kan ackordsförfarandet vara tvångsmässigt beslutat, vilket även brukar kallas för offentligt ackord och innebär att en majoritet av borgenärerna beslutar om ackord. I dessa situationer blir även de borgenärer som motsatt sig ackordet bundna av uppgörelsen. Dock är det endast de borgenärer som har kunnat delta i ackordsförfarandet som blir bundna. De regler som skall behandlas i denna artikel är tillämpliga vid en konkurs där bevakning skall äga rum. Med bevakning menas ett förfarande då fordringar skall anmälas för att ge rätt till utdelning i konkursen. Detta innebär att endast sådana ackord som vidtas för att undvika en påbörjad konkurs skall behandlas i den här artikeln.

Hur inleds ett ackordsförfarande?

Ett ackordsförfarande inleds i regel genom att gäldenären lämnar ett så kallat ackordsförslag till rätten. I ackordsförslaget skall gäldenären ange dels ett förslag på hur mycket fordringarna skall nedsättas och dels när gäldenären avser betala fordringarna. Gäldenären kan även ställa säkerhet för ackordet och i sådana fall skall gäldenären ange i vad säkerheten skall bestå. Att ställa säkerhet innebär att fordran säkras genom att visa att exempelvis egendom som uppgår till ett värde som är tillräckligt för att täcka fordran finns. Vidare gäller att ackordet skall innebära att likaberättigade borgenärer får lika rätt och att borgenärerna tillerkänns åtminstone 25 % av fordringarna. Om samtliga borgenärer som har bevakat en fordran skulle godta det eller om det annars finns synnerliga skäl därtill kan ett lägre belopp godtas, d.v.s. att borgenärerna får betalt för mindre än 25 % av sina fordringar. Vidare skall gäldenären betala den minsta föreskrivna utdelningen, d.v.s. till den borgenär som har lägst fordran, inom ett år efter fastställande av ackordet om inte alla borgenärer godtar att gäldenären betalar senare. Vidare måste ackordsförslaget kungöras innan ett utdelningsförslag i konkursen kungörs för att ackordsförslaget skall få tas upp till prövning. När rätten får in ett ackordsförslag skall rätten vidare inhämta ett yttrande från konkursförvaltaren om huruvida ackordet bör prövas. Om förvaltaren inte tycker att ackordet skall tas upp får rätten ta upp förslaget till prövning endast om det finns synnerliga skäl för att pröva ackordet. Vad som menas med synnerliga skäl är en bedömningsfråga men det krävs starka omständigheter för att kravet skall vara uppfyllt.

Hur prövas ackordsförslaget?

Ackordsförslaget prövas genom att borgenärerna först kallas till ett sammanträde för att pröva ackordsförslaget inför rätten. Sådan kallelse skall ske genast då rätten har bestämt sig för att ta upp förslaget till prövning. Ett sådant sammanträde skall inte hållas tidigare än tre veckor från det att ackordsförslaget togs upp. Vidare skall tvistefrågor som har uppkommit genom anmärkningar mot fordringar ha handlagts vid ett förlikningssammanträde innan sammanträdet med borgenärerna hålls inför rätten. Anledningen härtill är att okända borgenärer skall ges en chans att göra sig till känna och att alla fordringar skall vara klarlagda innan ackordsförfarandet inleds. Konkursförvaltaren skall vidare inkomma med ett yttrande till rätten om huruvida förvaltaren anser att borgenärerna bör anta ackordsförslaget. Ett sådant yttrande skall antingen skickas till borgenärerna innan sammanträdet, eller vid sammanträdet hållas tillgängligt för borgenärerna. Vid sammanträdet bör dessutom konkursförvaltaren och gäldenären delta. Förvaltaren har vidare till uppgift att tillhandahålla en förteckning över vilka borgenärer som har rätt att rösta i ackordsfrågan och med uppgifter om hur stora fordringar de röstberättigade borgenärerna har gentemot gäldenären.

Vilka borgenärer kan delta i ett ackordförfarande?

Alla borgenärer har inte rösträtt då ackordsfrågan skall prövas. För det första får endast de borgenärer som har bevakade fordringar rösta i ackordsfrågan. Om borgenären kan få täckning för sin fordran genom kvittning eller om fordran är förenad med förmånsrätt, som exempelvis panträtt, får borgenären inte heller delta i omröstningen. Vidare gäller att en borgenär som har en fordran som inte medger rätt till betalning förrän andra borgenärer har fått betalt inte heller skall delta i omröstningen, om inte de övriga borgenärerna medger att borgenären deltar. Den borgenär som helt eller delvis avstår från sin kvittningsrätt eller förmånsrätt får dock delta i motsvarande mån. Om en borgenär endast kan få delvis täckning för sin fordran får borgenären vidare delta i omröstningen med den del av fordran som inte täcks. Vidare får den som är svarande i mål om återvinning där fordran kan uppkomma gentemot gäldenären delta i omröstningen även om svaranden inte har en bevakad fordran. Om ackordsförslaget innebär att vissa borgenärer som inte har förmånsrätt skall få full betalning får inte rösträtt utövas för de fordringar som får fullt betalt.

Hur fastställs ackordet?

Om ett ackordsförslag har antagits vid sammanträdet med borgenärerna skall det i regel fastställas av rätten. Dock kan det finnas vissa anledningar till att inte fastställa ackordet och i sådana fall skall rätten, vid en förhandling, pröva ackordsfrågan. Samma sak gäller om det inte går att fastställa om borgenärerna vid sammanträdet har godtagit ackordsförslaget eller inte. Vidare bör uppmärksammas de anledningar som leder till att ett ackord inte kan fastställas vilka är följande:
1. Om ärendet inte har handlagts på det sätt som föreskrivs och felet kan ha inverkat på utgången i ackordsfrågan.
2. Om ackordet inte uppfyller de grundläggande villkor som tidigare uppgetts.
3. Om det finns en skälig anledning att anta att gäldenären i hemlighet har gynnat en särskild borgenär med avsikt att inverka på ackordet eller om svek av annat slag har ägt rum vid ackordet.
4. Om ackordet uppenbarligen är till skada för borgenärerna.

Vidare får rätten vägra att fastställa ett ackord om en borgenär, borgensman eller annan som svarar för en fordran, dock inte gäldenären, bestrider fastställelse av ackordet på grund av någon av följande omständigheter:
1. Om det inte finns betryggande säkerhet för ackordets fullgörande.
2. Om ackordet är till skada för borgenärerna.
3. Om det finns någon annan särskild anledning till att inte medge ackordet.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar