Ackord - allmänt


Ackord är en åtgärd som kan vidtas då en skuldsatt person har svårt att återbetala sina skulder. Den skuldsatte, som i juridiska sammanhang brukar kallas för gäldenär, kommer vid ett ackord överens med borgenärerna, d.v.s. fordringsägarna, om en nedsättning av skulderna. Tanken med ett ackord är att gäldenären skall kunna undvika en konkurs genom att borgenärerna efterger sina skulder till viss mån. Om gäldenären skulle försättas i konkurs är nämligen utsikterna förhållandevis låga för många av borgenärerna att få ut någon del av sin fordran. Genom ett ackord kan gäldenären ges en möjlighet att åtminstone till någon del betala sina skulder gentemot borgenärerna. För att ett ackord skall bli aktuellt krävs för det första att gäldenären är på obestånd, vilket innebär att gäldenären inte har möjlighet att betala sina skulder. Vidare är en förutsättning att borgenärerna ser det som utsiktslöst att få ersättning för hela sina fordringar. I annat fall finns det knappast någon anledning för borgenärerna att gå med på en nedsättning av sina fordringar. Om en ekonomisk uppgörelse skulle träffas med en gäldenär som inte har betalningssvårigheter anses uppgörelsen utgöra en gåva istället för ett ackordsförfarande.

Frivilliga ackord och tvångsackord

Ackord brukar delas in i två olika kategorier. Den första kategorin utgörs av så kallade frivilliga ackord som också brukar kallas för underhandsackord och som är en frivillig uppgörelse mellan en eller flera borgenärer och gäldenären. Den andra kategorin utgörs av så kallade tvångsackord vilket innebär att en majoritet av borgenärerna kan besluta om ett ackord som binder även de borgenärer som inte vill ha ett ackordsförfarande. En förhandling om ett sådant tvångsackord inleds i regel genom att gäldenären ansöker om ackord till rätten. Till en ansökan om ackordsförhandling skall gäldenären foga en så kallad bouppteckning, vilket är en förteckning över de skulder och tillgångar gäldenären har. Vidare skall gäldenären ange när betalning av fordringarna skall ske och hur mycket som gäldenären, enligt sitt förslag, skall betala. När rätten har fått en ansökan om ackordsförhandling skall rätten omedelbart meddela ett beslut om ackordsförhandling, sätta ut en tidpunkt för sammanträde med borgenärerna inför rätten, kalla borgenärerna, gäldenären och konkursförvaltaren (om ackordet vidtas i samband med en konkurs, vilket normalt är fallet) till sammanträdet och dessutom kungöra beslutet.

Sammanträde med borgenärerna

Som nämnts ovan skall borgenärerna kallas till ett sammanträde inför rätten för att pröva ackordsförslaget. En sådan kallelse skall kungöras och vidare gäller att sammanträdet inte får hållas tidigare än tre veckor efter det att ackordsförslaget togs upp. Innan sammanträdet skall dessutom tvistefrågor som kan ha uppkommit genom anmärkningar mot fordringar ha behandlats. Om ackord företas i samband med konkurs har konkursförvaltaren en aktiv roll i förfarandet. Konkursförvaltaren skall nämligen lämna in en redogörelse för huruvida konkursförvaltaren anser att borgenärerna bör anta gäldenärens konkursansökan eller inte. Vidare skall konkursförvaltaren närvara vid sammanträdet då ackordsförslaget skall prövas. Sådana borgenärer som kan få betalt för sina fordringar genom kvittning, d.v.s. om gäldenären har en motsvarande fordran mot borgenären, och borgenärer som har fordringar som är förenade med särskild säkerhetsrätt får inte delta i omröstningen. Vidare skall inte en borgenär som har rätt att få betalt för sin fordran först efter att de andra borgenärerna har fått betalt för sina fordringar inte delta i omröstningen, om det inte är så att de andra borgenärerna medger att borgenären ändå deltar. Vidare gäller att när gäldenären har lämnat in ett ackordsförslag till rätten får gäldenären inte ta tillbaka eller ändra ackordsförslaget, om inte rätten medger det.

Antagande av ackordsförslaget

Ett ackordsförslag som innebär att minst 50 % av fordringsbeloppen betalas skall anses vara antaget om tre femtedelar av de röstande borgenärerna godtar det. Detta förutsätter dock att dessa borgenärers fordringar uppgår till tre femtedelar av fordringarnas sammanlagda belopp. När ett ackordsförslag har antagits av borgenärerna skall detta fastställas av rätten och sedan skall beslut i ackordsfrågan meddelas inom en vecka. När ett ackord har fastställs är det bindande för alla borgenärer som har haft rätt att rösta om ackordsförslaget. Detta innebär att även de borgenärer som inte deltagit i omröstningen om ackordsförslaget och de borgenärer som har röstat nej till ackordsförslaget är bundna av det fastställda förslaget. Dock innebär inte ett antaget ackordsförslag att borgenären förlorar sin rätt mot borgensmän eller andra som svarar för skulden vid sidan av gäldenären. Med borgensmän menas vidare personer som har gått i borgen för någon annans fordran. När någon har gått i borgen för någon annans fordran kan borgenären kräva betalning av borgensmannen istället för gäldenären om gäldenären inte betalar skulden. Vidare gäller att när ackordsförslaget sedermera har fastställts av rätten kommer gäldenärens skulder sänkas i den mån som föreskrivs i ackordsförslaget och förhoppningsvis förmår gäldenären betala sina skulder. I annat fall måste gäldenären, ackordet till trots, försättas i konkurs.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar