När en person eller ett företag har så stora ekonomiska problem att skulderna inte kan betalas inom överskådlig tid kan en konkurs bli aktuell. En konkurs innebär att gäldenärens, d.v.s. den betalningsskyldiges, samtliga tillgångar tas i anspråk för att täcka fordringarna. Under en konkurs skapas ett konkursbo som förvaltas av en eller flera förvaltare. Gäldenären har under konkursen ingen egen rådighet över sin egendom och får inte ingå nya avtal. Om gäldenären trots konkursen skulle ingå ett avtal efter konkursens inledande kommer avtalet att ogiltigförklaras. Istället är det konkursboet som skall handha gäldenärens tillgångar och skyldigheter. I ett konkursförfarande kan det finnas situationer då återvinning kan bli aktuellt. Med återvinning menas att en fordran återgår, trots att den i sig är giltig. Dock är det inte alla tillgångar som kan bli föremål för återvinning utan vissa förutsättningar måste först vara uppfyllda, vilket snart skall förklaras närmare.
Vilka fordringar som kan bli föremål för återvinning
Som nämnts ovan kan inte alla fordringar bli föremål för återvinning. Visserligen krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda för att återvinning skall bli aktuellt över huvud taget, men vissa sorters fordringar kan inte alls bli föremål för återvinning. Återvinning kan nämligen inte ske av gäldenärens betalning av skatter och andra liknande statliga avgifter, tull och ränta på sådana fordringar. Vidare omfattas inte fordringar på underhållsbidrag till före detta make eller barn av reglerna om återvinning. Det kan således konstateras att det är framförallt statliga fordringar och andra fordringar som gäldenären har en tydlig skyldighet att betala som inte omfattas av återvinningsreglerna. Således kan fordringar som uppkommer efter ett vanligt avtalsingående i regel bli föremål förr återvinning.
Förutsättningar för återvinning i allmänhet
Som nämnts ovan måste vissa förutsättningar vara uppfyllda för att en återvinning skall kunna företas. För det första kan konstateras att om gäldenären företar en rättshandling, d.v.s. ingår ett avtal, som leder till att en borgenär otillbörligt gynnas framför de andra borgenärerna, alternativt att gäldenärens egendom har undandragits borgenärerna, skall återgå om gäldenären var eller genom rättshandlingen blev insolvent. Med borgenär menas någon som har rätt att utkräva fullgörelse av en fordran och insolvent innebär att man inte längre har förmåga att betala sina skulder. Vidare omfattas den situationen då gäldenären genom rättshandlingen i förening med någon annan omständighet blir insolvent. Dock förutsätts att gäldenärens motpart antingen kände till eller borde ha känt till både gäldenärens insolvens och omständigheterna som gjorde handlingen otillbörlig för att rättshandlingen skall återgå. För det fall rättshandlingen har företagits gentemot en närstående till gäldenären, d.v.s. make, sambo, förälder och dylikt, presumeras den närstående ha sådan kännedom. För att undgå återvinning måste den närstående i dessa situationer visa att denne varken har haft kännedom om omständigheterna eller borde ha haft det. Vidare gäller att om rättshandlingen företogs mer än fem år före dagen då konkursansökan kom in till tingsrätten, vilket kallas för fristdagen, skall återvinning endast ske om rättshandlingen har företagits gentemot någon närstående till gäldenären.
Återvinning av gåvor och bodelningar
Om gäldenären har fullbordat en gåva senare än sex månader före fristdagen skall den gå åter. För det fall gåvan har fullbordats inom ett år innan fristdagen skall gåvan gå åter om det inte kan visas att gäldenären hade så kallad utmätningsbar egendom kvar efter gåvolämnandet som uppenbarligen var tillräcklig för att täcka gäldenärens skulder. Med utmätningsbar egendom menas egendom som kan bli föremål för utmätning, vilket är ett tvångsförfarande som vidtas via KFM. Utmätning innebär att gäldenärens egendom tvångsvis säljs för att täcka borgenärernas fordringar. För övrigt behandlas situationen på samma sätt om gåvan har fullbordats till en närstående inom tre år före fristdagen. Vidare kan uppmärksammas att om gäldenären i en bodelning efterger sin rätt i nämnvärd mån, alternativt avstår från egendom mot att gäldenären får en fordran som kan utkrävas senare, skall bodelningen gå åter till den del bodelningen inte är skälig. Vilket innebär att den del som gäldenären har eftergett skall gå åter, detta är vidare att betrakta som en gåva. Denna regel gäller om bodelningen har företagits senare än tre år före fristdagen. Dock skall återvinning inte ske om det kan visas att gäldenären efter bodelningen hade så pass mycket utmätningsbara tillgångar att dessa uppenbarligen motsvarade gäldenärens skulder. Observera att ett uppenbarhetsrekvisit innebär ett krav på att ingen tvekan får finnas över huvud taget.
Verkan av återvinning
Om en återvinning blir aktuell innebär detta att egendom som gäldenären har utgett till en motpart skall återlämnas till konkursboet. Om motparten har betalat för egendomen har denne rätt att få tillbaka vad som har betalats. Dock gäller det inte egendom som konkursboet har fått om motparten antingen hade eller borde ha haft vetskap om att gäldenären hade tänkt undanhålla borgenärerna egendomen. Om motparten inte längre har kvar sådan egendom som skall återlämnas till konkursboet skall ersättning motsvarande egendomens värde lämnas istället. Vidare kan en motpart få möjlighet att lämna ersättning istället för den egendom som egentligen skall återlämnas för det fall det skulle vara en särskild olägenhet att utlämna den specifika egendomen.