Olika värdepapper


Värdepapper är ett gemensamt namn för handlingar som ger innehavaren en lagstadgad rätt att utfå pengar eller annan egendom. Man kan säga att ett värdepapper är en slags fordran som kan överlåtas, och på så vis omsättas på marknaden. Nuförtiden finns värdepapper ofta inte materialiserat på ett faktiskt papper. Många sorters värdepapper är istället digitaliserade i dagsläget. Som exempel på värdepapper kan nämnas aktier, växlar, optioner, obligationer och konvertibla skuldebrev. För att köpa eller sälja värdepapper kan man som privatperson vända sig till ett så kallat värdepappersinstitut. Det är ett företag som har tillstånd att handla med värdepapper. I lagen uppställs vissa krav på värdepappersinstitut för att verksamheten skall bedrivas på ett skäligt sätt. Ett sådant krav är bland annat att värdepappersinstituten måste lämna den information som behövs, bland annat för att kunderna skall förstå riskerna med de värdepapper som omsätts i verksamheten.

Aktier

Aktier är ett av de kändare värdepappersslagen. Som aktieägare är man delägare i ett företag. Som delägare i företaget har man rätt att ta del av företagets vinst, både genom vinstuppgång och vid eventuell vinstutdelning. Det finns i regel två olika sorters aktier i de flesta företag, A-aktier och B-aktier. I regel är A-aktier röststarkare än B-aktier och kan ibland berättiga till större utdelning. Dock är det inte röststyrkan som är det viktigaste då aktier skall köpas utan att omsättningen av aktierna är bra. Ibland kan omsättningen av B-aktier vara större och då är det i regel bättre att som privatperson att handla med B-aktier.

Premieobligationer

Så kallade premieobligationer ges ut av staten genom Riksgäldskontoret. En pengasatsning i premieobligationer kan antingen generera en stor eller en liten vinst. Vidare garanteras att det belopp som sattes in från början återfås. Detta innebär att en kund som har investerat 100 000 kronor i premieobligationer alltid är garanterad att återfå minst 100 000 kronor men har även möjlighet att återfå en betydligt större summa. Premieobligationer kan liknas vid ett lotteri och eventuell vinst är därför skattefri. När Riksgälden ger ut nya premieobligationer kan dessa köpas antingen genom en återförsäljare eller direkt av Riksgälden.

Privatobligationer

Privatobligationer är ett räntebärande värdepapper som ges ut av olika organ såsom staten, kommunen, banker och företag. Sparande i privatobligationer är en av de säkraste sparformerna. Sparandet går till på så vis att kapital binds under en viss tid, den så kallade löptiden. Under denna tid löper en fast ränta för det placerade kapitalet. Den vanligaste formen av privatobligationer brukar kallas för nollkupongare. Nollkupongare berättigar inte till årlig ränteutdelning utan istället erhålls hela avkastningen då löptiden har gått ut. Sparande i privatobligationer innebär att spararen är garanterad att återfå det nominella beloppet, d.v.s. det som från början placerades.

Aktieindexobligationer

En aktieindexobligation är en slags privatobligation som är kopplad till kursutvecklingen av antingen en eller flera aktiemarknader eller av ett antal aktier. För det fall aktiemarknaden eller de aktier som obligationen är kopplad till skulle gå upp får den som har placerat i en aktieindexobligation en del av vinsten. Skulle däremot marknaden eller aktierna gå ned har placeraren alltid rätt att få ut del nominella beloppet.

Optioner

När man träffar ett optionsavtal avtalas att värdepapper skall köpas eller säljas till ett visst bestämt pris. Optionerna gäller i regel för en viss tid, som brukar kallas för löptid, inom vilket köpet måste genomföras. Det är även möjligt att optionsavtalet gäller för ett specifikt datum. Köparen i ett optionsavtal har alltid rätt men ingen skyldighet att genomföra köpet. Säljaren däremot är skyldig att genomföra köpet om köparen begär det. Detta innebär att köparen har en möjlighet att bestämma huruvida köparen vill stå kvar vid köpet beroende på det aktuella marknadsläget. Optioner är därför ett värdepapper med hög risk och oftast köps optioner med mycket kortsiktiga datum. Många gånger köps och säljs optionerna till och med under samma dag. Det finns två olika sorters optioner. En köpoption innebär en rätt, men inte en skyldighet, att köpa värdepapper. För utfärdaren innebär köpoptionen en skyldighet att sälja värdepappren. En säljoption däremot innebär en rätt, men inte en skyldighet, att sälja värdepapper. För utfärdaren innebär dock en säljoption en skyldighet att köpa värdepappren.

Warrants

En warrant är en sorts lång option och därför en högriskprodukt. Den som innehar en warrant har en rättighet men inte en skyldighet att köpa vissa aktier till ett bestämt pris. Warrants ges ut av banker och fondkommissionärer istället för de bolag mot vilket den är ställd. I regel går det endast att köpa och sälja warrants som innehavare. Vill man istället handla som utfärdare måste man istället handla via Optionsmäklarna. Warrants finns i två olika varianter, amerikanska och europeiska. Den amerikanska varianten berättigar till inlösen när som helst under löptiden medan den europeiska endast kan inlösas efter löptidens utgång.

Konvertibla skuldebrev

Med konvertibla skuldebrev avses ett räntebärande värdepapper som kan bytas ut, d.v.s. konverteras, till en aktie. Detta innebär att innehavaren alltid har rätt att få ut värdepapprets nominella belopp men det finns även en möjlighet till stora vinster om aktierna har gått upp i värde. Observera dock att det finns en risk att det nominella beloppet inte kan återfås om företaget som har gett ut det konvertibla skuldebrevet skulle gå i konkurs. Konvertibeln ges ut för en bestämd löptid och inlösen kan ske vid löptidens utgång. Under löptidens gång är innehavaren berättigad till avkastning i form av en årlig garanterad ränta. Konvertibeln innebär en rätt till inlösen av aktier till en förutbestämd konverteringskurs. På så vis är det möjligt att se hur många aktier det nominella beloppet motsvarar och huruvida aktierna har gått upp i värde.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar