Huvudregeln är att man själv får bestämma över sin så kallade kvarlåtenskap. Med kvarlåtenskap avses de tillgångar och skulder som efterlämnas då någon avlider. Det finns dock några regler gällande fördelningen av kvarlåtenskapen som man inte kan undkomma. En av dessa är bröstarvingars rätt till laglott. Med bröstarvingar menas den avlidnes barn, både biologiska och adopterade. Om den avlidne inte har skapat ett testamente kommer kvarlåtenskapen fördelas jämnt till de olika bröstarvingarna. Dock får kvarlevande make/maka tillgångarna i första hand. När denne sedermera avlider tillkommer kvarlåtenskapen bröstarvingarna i lika stora delar. Detta innebär att den kvarlåtenskap som efterlämnades när den första maken/makan avled kan komma att bli större eller mindre, beroende på den kvarlevande maken/makans förvaltning av egendomen.
Vissa begrepp är viktiga att hålla reda på då man diskuterar arvsfrågor av olika slag och två av dessa skall behandlas här nedan. För det första finns något som kallas för arvslott. Med arvslott avses den del av kvarlåtenskapen som tillfaller en arvinge om fördelningen av kvarlåtenskapen sker enligt den ordning som uppställs i lagen. För det fall den avlidne har upprättat ett testamente kan denna fördelning bli annorlunda och då kan det bli aktuellt att tala om laglott. Detta är dock endast aktuellt i situationer då testator, d.v.s. den som har upprättat testamentet, vill lämna kvarlåtenskapen till någon annan än bröstarvingarna. Bröstarvingarna har nämligen enligt lag rätt till sin laglott. Laglotten är vidare hälften av arvslotten.
Laglott och arvslott illustreras kanske bäst genom ett exempel. A avlider och kvarlämnar en kvarlåtenskap uppgående till en miljon kronor. A har fyra bröstarvingar; B, C, D och E. Om A inte har upprättat något testamente har B, C, D och E rätt till 250 000 kronor vardera. Om A däremot har upprättat ett testamente i vilket A föreskriver att hela A:s kvarlåtenskap skall övergå till F kommer B, C, D och E ha rätt till sin respektive laglott, vilket är hälften av 250 000 kronor, d.v.s. 125 000 kronor (250 000/2).
Något som kan komplicera förhållandena ytterligare är så kallade särkullbarn. Med särkullbarn avses sådana barn som den avlidne hade med någon annan än den som den avlidne levde med vid dödsfallet, d.v.s. barn från exempelvis tidigare äktenskap eller förhållanden. Särkullbarn har rätt att få sitt arv direkt och behöver inte vänta tills den kvarlevande maken/makan har avlidit. Detta innebär att om något testamente inte har upprättats får särkullbarnet sin arvslott direkt samtidigt som andra bröstarvingar får sin arvslott när kvarvarande make/maka har avlidit. Särkullbarn har också rätt att få ut sin laglott för det fall ett testamente har upprättats till förmån för någon annan. Det finns dock en möjlighet för särkullbarn att avstå från sin arvslott till förmån för kvarvarande make/maka. I sådana fall kommer särkullbarnet få sin arvslott när den kvarlevande maken/makan har avlidit, d.v.s. samtidigt som sina halvsyskon. Detta kan komma att bli aktuellt framförallt i fall då särkullbarnet lever i samma hushåll som den kvarlevande maken/makan och övriga syskon.
För att förklara hur arvsfördelningen går till då särkullbarn finns med i bilden skall ett nytt exempel uppställas. A som är gift med B avlider och har tre bröstarvingar; C, D och E samt ett särkullbarn; F. A efterlämnar en miljon kronor i kvarlåtenskap och har inte upprättat något testamente. Barnen tar lika del av arvet, d.v.s. en fjärdedel, 250 000. B kommer att ärva i första hand och får då 750 000 (250000x3). F får sin arvslott på 250 000 kronor direkt. När B avlider kommer bröstarvingarna få en fjärdedel var av den kvarlåtenskap som efterlämnades från A. Dessutom kommer de få en tredjedel var av B:s kvarlåtenskap, förutsatt att särkullbarn på B:s sida saknas. Ett alternativ är att F avstår från sin arvslott till förmån för B. I sådana fall får F sin fjärdedel av kvarlåtenskapen då B avlider, precis som övriga bröstarvingar.
Slutligen bör nämnas något om förskott på arv. Med detta begrepp avses situationer då en bröstarvinge har fått en större gåva från den avlidne innan dödsfallet. Sådana gåvor av större värde skall avräknas från bröstarvingens laglott, om inte något annat har föreskrivits av den avlidne. Dessutom skall förordnanden i testamentet avräknas från laglotten, återigen om inte annat har föreskrivits. Anledningen härtill är att lagstiftaren har utgått från att den avlidne önskar fördela kvarlåtenskapen lika mellan de olika bröstarvingarna och om inte annat har förordnats räknas värdefulla gåvor som att bröstarvingen har fått ta del av sitt arv innan kvarlåtenskapen fördelas.